Uppsala kommun vill ha nytt källsorteringssystem
Uppsala kommun efterfrågar ett helt nytt källsorteringssystem. Det nuvarande är ologiskt och gör det svårt för konsumenterna. Ett nytt system prövas just nu i Eskilstuna.
- Det är svårt för konsumenten att förstå. Sorteringen beror inte på materialet utan på förpackningen. Vi skulle önska ett enklare system som bygger på att artiklar av samma sorts material ska i samma kärl, säger Magnus Källman, chef på VA- och avfallskontoret på Uppsala kommun.
Om några år kan hela källsorteringssystemet i Sverige förändras. Just nu pågår ett experiment i Eskilstuna med att sortera sopor efter en mer logisk modell, något som Uppsala kommun efterfrågar.
- Vi har börjat testa en helt ny sorts källsortering. Försöket pågår fram till september nästa år och vi räknar med att kunna arbeta fram ett nytt förslag till regeringen 2009 eller 2010. Avsikten är att göra det enklare för hushållen att delta i källsorteringen, säger Cecilia Petersen på Naturvårdsverket.
Det nya systemet går ut på att t ex alla sopor av metall läggs i kärl avsedda för metall, i stället för som det är i dag, att varornas funktion avgör vilket kärl de ska i.
- Ur konsumentperspektiv är det nuvarande systemet inte bra, säger Cecilia Petersen.
Även om myndigheter och konsumentorganisationer önskar ett nytt källsorteringssystem kan det bli svårt att finansiera det.
Orsaken till att källsorteringen ser ut som den gör är att ansvaret är uppdelat på producenterna, som ska ta hand om förpackningar och tidningar, och kommunen, som ska ta hand om allt annat. Producenterna vill bara ta ansvar för återvinning av förpackningarna som produkterna kommer i, inte för återvinning av själva produkterna. Ett nytt system skulle innebära en helt annan sorts finansiering och hur den skulle se ut vågar inte Naturvårdsverket sia om.
Som UNT berättade i en tidigare artikel är Uppsalaborna dåliga på att källsortera. Ett av skälen kan vara just att det är svårt att förstå sig på sorteringsprinciperna.
- En plastmugg räknas som en förpackning och ska gå i hårdplastinsamlingen, medan en plastgaffel ska gå i brännbart. Det skulle naturligtvis vara bättre om de kunde sorteras efter materialet, förklarar Magnus Källman.
Det finns många krångliga sorteringsregler. Julklappspapper räknas som förpackning och ska därför slängas i pappersförpackningskärl vid till exempel en återvinningsstation. Bakplåtspapper ska däremot i brännbart medan tidningar ska till returpappersinsamlingen. En stekpanna räknas som grovavfall medan en metalltub räknas som metallförpackning. Ett köttben är komposterbart om det inte är större än en fläskkotlett, då blir det i stället brännbart.
Att man inte får hälla propplösare i slasken låter som en märklig regel, men det gäller alltså bara överskottet.
- Har man en propp som man måste lösa får man givetvis använda propplösaren för det ändamålet. Men det är inte bra att hälla ut gamla kemikalier i diskhon, säger Magnus Källman.
En tomflaska utan retur ska naturligtvis läggas i glasiglo för ofärgat eller färgat glas, men bara om den är inköpt i Sverige. En tomflaska som man har köpt i Frankrike ska kommunen ta hand om.
- Vi får fakturor från producentorganisationen för utländskt glas som har slängts i glasinsamlingar, men vi tänker inte betala dem, säger Tommy Högström på Uppsala kommuns VA- och avfallskontor.
FAKTA
UNT avfärdar myter om sopsortering
Myten: "Allt bränns ändå."
Sanningen: Allting återvinns utom det som sorteras i brännbart, som bränns.
Myten: "Källsortering bidrar inte till att förbättra miljön."
Sanningen: Källsortering ger minskad miljöpåverkan, framför allt gäller det sortering av plast, metall och farligt avfall (batterier, termometrar mm). Sorteringen av papper, glas och komposterbart är mindre effektivt, men bidrar också till att minska miljöpåverkan. Det visar en ny undersökning från 2007.
Myten: "Det är kommunens fel att det finns för få återvinningsstationer."
Sanningen: Det är producenterna som ansvarar för att samla in glas-, plast-, metall och pappersförpackningar i återvinningsstationer. Insamlingen sköts av producenternas organisation FTI. Kommunen ansvarar bara för brännbara och komposterbara sopor, samt för återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall.
Myten: "Det är materialet som avgör hur sopor ska sorteras."
Sanningen: Sorteringen avgörs i första hand av om föremålet är en förpackning eller inte, i andra hand av materialet.
Myten: "Sopförbränning är mycket skadligt för miljön."
Sanningen: All förbränning är i sig skadligt för miljön, men utsläppen av bl a skadliga dioxiner har minskat kraftigt eftersom sopförbränningsanläggningarna har fått bättre filter.
Vilken ska vart?
Är kommunens sorteringsguide för komplicerad? Testa dina källsorteringskunskaper.
1) Plastgaffel
2) Plastmugg
3) Tidning
4) Bok
5) Julklappspapper
6) CD-skiva
7) Cigarettändare
8) Julgran
Rätt svar
1) Brännbart
2) Hård plast
3) Returpapper
4) Brännbart
5) Pappersförpackning
6) Brännbart
7) Brännbart
8) Grovavfall
UNT avfärdar myter om sopsortering
Myten: "Allt bränns ändå."
Sanningen: Allting återvinns utom det som sorteras i brännbart, som bränns.
Myten: "Källsortering bidrar inte till att förbättra miljön."
Sanningen: Källsortering ger minskad miljöpåverkan, framför allt gäller det sortering av plast, metall och farligt avfall (batterier, termometrar mm). Sorteringen av papper, glas och komposterbart är mindre effektivt, men bidrar också till att minska miljöpåverkan. Det visar en ny undersökning från 2007.
Myten: "Det är kommunens fel att det finns för få återvinningsstationer."
Sanningen: Det är producenterna som ansvarar för att samla in glas-, plast-, metall och pappersförpackningar i återvinningsstationer. Insamlingen sköts av producenternas organisation FTI. Kommunen ansvarar bara för brännbara och komposterbara sopor, samt för återvinningscentraler för grovavfall och farligt avfall.
Myten: "Det är materialet som avgör hur sopor ska sorteras."
Sanningen: Sorteringen avgörs i första hand av om föremålet är en förpackning eller inte, i andra hand av materialet.
Myten: "Sopförbränning är mycket skadligt för miljön."
Sanningen: All förbränning är i sig skadligt för miljön, men utsläppen av bl a skadliga dioxiner har minskat kraftigt eftersom sopförbränningsanläggningarna har fått bättre filter.
Vilken ska vart?
Är kommunens sorteringsguide för komplicerad? Testa dina källsorteringskunskaper.
1) Plastgaffel
2) Plastmugg
3) Tidning
4) Bok
5) Julklappspapper
6) CD-skiva
7) Cigarettändare
8) Julgran
Rätt svar
1) Brännbart
2) Hård plast
3) Returpapper
4) Brännbart
5) Pappersförpackning
6) Brännbart
7) Brännbart
8) Grovavfall
Så jobbar vi med nyheter