– Vi vet att barn och ungas psykiska ohälsa ökar, vilket är ett problem. Pandemin har även gjort det extra tufft, säger Linda Eskilsson (MP).
Rapporten Barn och ungas psykiska hälsa 2021 visar att allt fler barn och unga i Uppsala mår sämre psykiskt. Under kommunstyrelsens möte godkändes rapporten som föreslår att kommunen ska utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kring psykisk hälsa i alla skolformer, uppsöka barn och unga som inte deltar i fritidsaktiviteter och följa upp effekterna av de olika insatserna.
I den länsgemensamma undersökningen Liv och hälsa ung har andelen unga som uppger att de mår bra eller mycket bra minskat sedan 2010, särskilt när det gäller tonårsflickor. Endast 59 procent av flickorna i årskurs 9 svarade att de mår bra eller mycket bra.
Var tredje flicka och var femte pojke i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet uppgav att de har övervägt att ta sitt liv.
Faktorer som könsidentitet, sexuell läggning, födelseland och funktionsnedsättningar har också inverkan på den upplevda psykiska ohälsan. Dessutom visar rapporten att den psykiska hälsan i Uppsala är ojämlikt fördelad mellan olika grupper kopplat till inkomst, bostadsområde och bostadsort.
– Vi måste också öka antalet skyddsfaktorer när det gäller barn som bor i de här områdena och mår sämre. Rapporten lyfter detta som ojämlikhet när det kommer till meningsfull fritid. VI har redan en satsning på aktiviteter kring skoltid och fritid, till exempel ett all-aktivitetshus i Gränby med syfte att bidra till en mer jämlik, aktiv fritid, säger Linda Eskilsson.
Pandemin har också haft en stor inverkan på ungas mentala hälsa och skapat oro, rädsla och ångest hos många. 68 procent av eleverna i årskurs 7, 9 och årskurs 2 i gymnasiet uppger att de känner en oro för familjens, nära vänners eller andra närståendes hälsa.
– När pandemin är över kommer skolan att vara en viktig arena. Därför behöver vi stärka upp skolan så att den kan ta hand om de barn som behöver det, säger Linda Eskilsson.
Inför kommunstyrelsens möte föreslog Moderaterna att man även skulle satsa på digitala lösningar när det kommer till skolhälsovården.
– Barn och unga har tillgång till mobiltelefon så därför är det viktigt att också kunna jobba med digitala lösningar, säger Fredrik Ahlstedt (M).