Uppsala kommun sätter press på fastighetsägare
Byggnadskontoret i Uppsala kommun kräver hundratals fastighetsägare på åtgärder för att rullstollsburna och synskadade ska få möjlighet att besöka lokalerna. Alla fastigheter måste vara handikappanpassade senast 2010.
Bakom kravet står svensk och europeisk lagstiftning om att samhället ska vara tillgängligt för alla. Och det är kommunerna som nu ska se till att lagen efterlevs.
- Lagen är viktig ur flera aspekter. Det är en rättvisefråga att alla ska ha samma möjligheter att röra sig överallt i samhället. Dessutom finns det en diskrimineringslagstiftning som säger att man inte får ha miljöer som utestänger folk med rörelsehinder, säger Dick Karlsson, byggnadsinspektör i Uppsala kommun.
För knappt två år sedan gjorde handikappföreningarna i Uppsala en kampanj och anmälde lokaler som de inte lyckades besöka tillfredsställande på grund av att lokalen inte var anpassad för rörelsehindrade personer.
Det är dessa cirka 450 anmälningar som nu ligger till grund för kommunens utskick till fastighetsägarna. Det är fastighetsägarna som ska inventera hindren i de egna lokalerna, komma med förslag på åtgärder och en tidsplan.
Kraven avser mindre hinder som enkelt går att åtgärda. Kravet gäller inte bara entrén till en butik utan även inuti butiken. Man ska kunna ta sig fram utan att behöva fastna med rullstolen i diverse klädesplagg, och finns det trappsteg inne i butiken så ska det finnas en ramp eller dylikt som gör det möjligt att ta sig vidare i butiken.
Kommunens begäran skickas fortlöpande ut till fastighetsägarna med kopia till butikerna. Hittills har ett hundratal skickats ut. Av de 50-tal svar som hittills inkommit är de flesta svaren positiva, enligt Dick Karlsson.
- Vi möter mycket stor föreståelse från fastighetsägarna. Den största diskussionen har handlat om huruvida en del måste installera motordrivna dörröppnare eller inte. Men markeringar av trappsteg och annat har det inte varit några diskussioner om.
Enklare åtgärder kan handla om att markera trappsteg, så att synskadade lättare kan uppmärksamma dem, att ersätta trappsteg med en ramp så att rullstolsburna kan ta sig fram.
Kommunens krav på åtgärder mot trappor gäller bara när det rör sig om ett eller två trappsteg.
- Finns det fler trappsteg är det inte längre enkelt avhjälpta hinder. Då blir det svårare för oss att kräva åtgärder utifrån lagstiftningen, säger Dick Karlsson.
De som får en anmodan om att inventera bristerna, får i regel tre månader på sig att svara.
UNT: Vad händer om någon struntar i att åtgärda bristerna?
- Vi har möjligheter att utfärda viten. Men vi har hittat en modell som har fått ett så positivt bemötande från fastighetsägarna. Jag tror inte att vi ens behöver komma till frågan om vite.
Så jobbar vi med nyheter