Uppsala kan vinna på Vinnovaförslag
Satsning på biovetenskaplig forskning kan ge effekt i Uppsala. Vinnovas strategi stämmer i stort med hur Uppsala Bio redan arbetar.
Förslaget, som UNT berättade om i går, innebär bland annat att en miljard per år satsas för att bland annat utveckla samarbetet mellan akademi och näringsliv och stärka forskningsmiljön. Det föreslås även en utredning om eventuella skattelättnader för privata forsknings- och utvecklingsinvesteringar i små och medelstora företag.
Tvärvetenskapligt
Jonas Åström och Madeleine Neil på Uppsala Bio, ett lokalt initiativ inom bioteknik, tror att förslaget — om det går igenom — kan gynna Uppsala. Tankarna går nämligen hand i hand med hur Uppsala Bio arbetar. Inte minst genom Bio-X, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för bioteknik mellan akademin och industrin.
UNT: Har Uppsala Bio-X månne inspirerat?
— Vi vet att Vinnova är intresserad av modellen. Och både Ulf Pettersson och Lars Hagel, som suttit med i utredningsgruppen, sitter i Uppsala Bios styrgrupp, säger Jonas Åström.
Kan ge fler projekt
Pengar till Uppsala kan ge fler projekt. För intresset finns. Enligt uppgift fick Uppsala Bio senast in 30 idéer till Bio-X, men kunde bara bevilja anslag åt en.
— Men även om det inte ger Bio-X någonting så kan det ge något till Uppsalas bioprojekt i stort. Förslaget lyfter fram både livsmedel och skogsindustrin som användningsområden för bioteknik, och det finns många bra projekt på SLU. Flera av Uppsalas bioteknikföretag säljer också teknologi som kan användas för andra ändamål än bara utveckling av läkemedel, säger Madeleine Neil.
Jonas Åström tror att förslaget höjer statusen på bioteknisk forskning. Det belyser punkter som behövs för en bra innovationsmiljö, menar han.
— Det är viktigt att det finns en kommersiell koppling, en mottagare och efterfrågan från industrin, så att den finansiella lösningen kommer in tidigare. Den typen av stöd är en bristvara inom innovation.
Behålla kompetens
UNT: Har Vinnova missat något i förslaget?
— Det skulle vara kompetensen, då. Hur gör vi på sikt för att behålla ungdomars intresse, den långsiktiga planeringen — det tar de inte upp här, säger Madeleine Neil.
Vinnova satsar årligen 150 miljoner kronor på biovetenskapliga områden i landet. 10 miljoner av dem går till Uppsala Bio.
Så jobbar vi med nyheter