Fyrishovs 50 meters-bassäng är sliten. Bland annat är reningsbassängerna till bassängen uttjänta.
Det brådskar att bygga den planerade simidrottsanläggningen i Gränby. Någon gång mellan 2025 och 2027 har den nuvarande simhallen i Fyrishov slutgiltigt gjort sitt. Den troliga prognosen lutar snarare mot 2025 än 2027.
Men tidsplanen för att få till en ny simhall är knapp. Även om allt flyter utan problem är det tveksamt om det överhuvudtaget går att genomföra projektet på så kort tid. Experter som granskat badutredningen pekar på att tidsplanen är orimlig. I sitt utlåtande skriver de att det snabbaste man kan räkna med är att det tar 4,5 år innan en ny simhall är färdig. Det är efter att alla politiska knutar och bygglovsfrågor är lösta. Innan man kan börja bygga själva badhuset krävs tid för bland annat upphandlingar och markarbeten. Det här innebär att man redan från början är inne och knaprar på marginalen för Fyrishovs beräknade livslängd.
Cecilia Loqvist, verksamhetsansvarig på Upsala Simsällskap, är medveten om brådskan men tror att det kommer att gå.
– Det är klart att vi ser att läget är allvarligt. Men jag tror att politikerna är medvetna om situationen och gör sitt bästa för att lösa det. Jag kan inte börja ha ont i magen nu, innan vi har fått alla fakta på bordet, säger hon.
Cecilia Loqvist, verksamhetsansvarig på Upsala Simsällskap, tycker att en stor fördel med förslaget är att man skiljer på idrott och rekreation i två helt olika anläggningar. "Det är helt olika önskemål i de olika verksamheterna. I en idrottsanläggning vill man till exempel inte ha stora glaspartier som man vill ha i ett nöjesbad", säger hon.
För både föreningar och simskolor i Uppsala skulle det vara förödande om man tvingas stänga den stora simbassängen i Fyrishov innan den nya anläggningen i Gränby är färdig.
– Det är inte bara för vår verksamhet, där vi skulle tappa medlemmar om vi inte har någonstans att träna. Det handlar också om simskolor och skolornas möjlighet till simundervisning, säger Cecilia Loqvist.
Det är flera svåra frågor som måste lösas. För att överhuvudtaget kunna ro hem projektet i tid är en förutsättning att man kan använda den befintliga detaljplanen. Men att rymma ens det bantade fem meter höga hopptorn som badutredningen föreslår är inte möjligt.
Att få plats med ett hopptorn är en av svårigheterna i den nya anläggningen.
För att kalkylen ska hålla har man räknat med att bygga badet på platta på mark. Det innebär att bassängerna ställs ovanpå bottenplattan och att själva simhallen hamnar ett våningsplan upp. Kraven på en hoppbassäng gör dock att det krävs minst 11,5 meter från bottenplattan till innertaket i simhallen för ett hopptorn på fem meter. Och ett så högt hus ryms inte i detaljplanen.
En möjlig lösning är att gräva ner bassängen. Det gör dock att bygget av simhallen blir både dyrare och mer tidskrävande. Hur dyrt och hur tidskrävande beror på markförhållandena. Riktigt besvärligt blir det om det är lera under grundvattennivån som måste grävas bort.
Thomas Perslund, vd för det kommunala bolaget Uppsala Arenor och Fastigheter, som äger Fyrishov, säger att det i förslaget till beslut i kommunfullmäktige finns en marginal. Den tidigare investeringsramen för ett nytt bad vid Fyrishov förs över helt till den nya simanläggningen i Gränby. Totalt handlar det om 470 miljoner i dagens penningvärde jämfört med de 345 miljoner som den nya simidrottsanläggningen beräknas kosta att bygga enligt utredningen.
– Vi har räknat med att vi kan behöva gräva ner bassängen litegrann, säger han.
Någon gång mellan 2025 och 2027 har den nuvarande simhallen i Fyrishov slutgiltigt gjort sitt. Den troliga prognosen lutar snarare mot 2025 än 2027.
Men den marginalen kan snabbt ätas upp eftersom badutredningen inte har räknat med kringkostnader för bland annat infrastruktur som gator och parkeringar vid den nya simhallen. Dessutom har expertgranskarna påpekat att badutredningen räknat snålt både på de utrymmen som krävs för det nya badet och produktionskostnaden per kvadratmeter. En rimligare kalkyl innebär en kostnadsökning bara för bygget med mellan 80 och 130 miljoner, redan innan infrastrukturen räknats in.
Måste man dessutom ta fram en ny detaljplan innebär det en försening på minst två år. Man kan jämföra med detaljplanen för den nya skolan i Gottsunda, som fick högsta prioritet genom det kommunala maskineriet när den gamla skolan förstördes vid en brand. Den detaljplanen vann laga kraft den 12 mars 2021, två år och fem månader efter branden.
Planen är att bygga ett fem meter högt hopptorn, med dubbla avsatser på tre och en meter. Uppsala Simhoppsförening skulle gärna se att det blir ett hopptorn på tio meter, som i dag.
– Det som föreslås är bra för nybörjare och barnverksamheten. Men för dem som ligger på högre nivåer är det viktigt att det finns en sjua och en tia också. Det krävs också om man ska kunna arrangera tävlingar. Det är skräp att det inte finns ett hopptorn på tio meter i Sveriges fjärde största stad, säger Helena Nolgren, sekreterare i Uppsala Simhoppsförening.
Fyrishovs hopptorn är ett av sex stycken i landet med en plattform på tio meters höjd.
Ett hopptorn på tio meter ställer också större krav på både djup i bassängen och avstånd till taket, vilket ökar både kostnader och tekniska utmaningar. I dag finns det hopptorn för 10 meter, förutom i Uppsala, på fem platser i landet.
Kraven på simidrottsanläggningen ska bestämmas i en utredning under våren. Först därefter finns en konkret beställning från politikerna om vad som ska byggas.
Det familjebad som planeras ersätta äventyrsbadet i Fyrishov ligger längre fram i tiden. En utredning om möjligheter och finansieringsalternativ av detta ska presenteras till sommaren. Det arbetet är inte lika tidspressat som att få till simhallen i Gränby. Bassängen och vattenreningen vid äventyrsbadet i Fyrishov är i bättre skick än 50 meters-bassängen. Hur mycket man behöver satsa på underhåll för att äventyrsbadet ska hålla ytterligare tio år vill Thomas Perslund dock inte säga.
– Vi måste invänta besluten i fullmäktige. Då vet vi hur vägen ser ut framåt för äventyrsbadet i Fyrishov och kan räkna på vilket felavhjälpande underhåll som krävs över tid, säger Thomas Perslund.
Någon gång mellan 2025 och 2027 har den nuvarande simhallen i Fyrishov slutgiltigt gjort sitt. Den troliga prognosen lutar snarare mot 2025 än 2027.
Redan 2016 var det dåliga skicket på simbassängen i Fyrishov känt. Det slutdatum som anges nu är detsamma som angavs då. Skillnaden är att ytterligare sex år har gått. Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, erkänner att det tagit för lång tid.
– Den politiska inriktningen har varit att utveckla Fyrishov. Nu byter vi spår för att ha en chans att klara det i tid. Men det är bara att konstatera att det har tagit för lång tid, säger han.
Erik Pelling bedömer dock att både tidsplanen och kalkylerna är rimliga.
– Expertgranskningen utgår från att man börjar på noll. Det gör inte vi. Mycket arbete har redan gjorts. Det är bara kraven på vad badet ska innehålla som ska finslipas. Jag har heller inte fått några signaler från förvaltningen om att det inte ska rymmas inom den budgetram som är fastställd, säger han.