De omedelbara effekterna på klimatet blir tydligare för växtligheten än för människorna, enligt Cecilia Johansson, lektor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Gränsen mellan det meteorologerna kallar varmtempererat och kalltempererat klimat har under lång tid legat mellan Uppsala och Stockholm. Att Uppsala skulle gå från att ha ett kalltempererat till ett varmtempererat klimat var därför ingen överraskning, enligt Cecilia Johansson, lektor i meteorologi vid Uppsala universitet. Snarare är det en bekräftelse på att de teoretiska klimatmodellerna stämmer överens med vad man kan observera i verkligheten.
När man ska bena ut vad klimatförändringarna får för praktiska konsekvenser för Uppsalaborna kan resultatet synas motsägelsefullt. Samtidigt som det blir blötare ökar risken för torka.
– Det blir både blötare och torrare. Nederbörden ökar något, men faller inte jämnt över året. Regnet minskar framför allt i juli och september, säger Cecilia Johansson.
Att det blir varmare visar sig också genom att det genomsnittliga antalet dagar med värmebölja, en sammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20 grader, i Uppsala kommer att öka från dagens 2–4 till runt 8–10 år 2050.
De omedelbara effekterna på klimatet blir dock tydligare för växtligheten än för människorna.
– Klimatzonerna varmtempererat och kalltempererat är gränsen för löv- och barrskog. Mycket av dagens skogar är odlade, men de naturliga skogarna runt Uppsala kommer att bestå mer av lövträd.
När klimatmodellerna ska översättas till lokala förhållanden blir osäkerheterna större. SMHI har länsvisa prognoser för klimatutvecklingen som bygger på att Sverige delats in i rutor där man matat in data från de globala klimatmodellerna. UNT har tidigare berättat om detta i detalj. Och de modellerna har visat sig stämma ganska väl med utvecklingen. Verkligheten är något i överkant av den nivå på utsläppen som är mest sannolik, enligt Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
Hur långt Uppsalaborna i framtiden behöver ta sig för att åka skidor går dock inte att säga.
Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
– Det är stor skillnad i kalla och milda år. Det man också ser är att det varmare klimatet gör att avdunstningen ökar, vilket gör att det hydrologiska kretsloppet blir intensivare. När det blir kallt kan det alltså komma mycket snö, säger Erik Kjellström.
Snögränsen kommer obevekligt att röra sig uppåt, i högre terräng och längre norrut. Uppsala kan framåt sekelskiftet räkna med ett klimat ungefär som det i norra Tyskland i dag.