Efter att ha ökat under flera årtionden har Uppsalaregionen i dag bland världens allra högsta förekomst av den gåtfulla inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit. Prognosen vid ulcerös kolit har blivit allt bättre, men själva sjukdomen har inte blivit lindrigare.
Det framgår av en studie i Uppsala sjukvårdsregion, som publiceras på nätet i facktidskriften Journal of Crohn´s and Colitis.
– Att andelen svåra fall av sjukdomen när diagnosen ställs är lika hög i dag som för 50 år sedan visar att den massiva ökningen av sjukdomen under de senaste årtiondena är reell. Den beror alltså inte på att vi i dag diagnosticerar fler lindriga fall som förr förblev oupptäckta, säger docent Anders Rönnblom, överläkare vid Akademiska sjukhusets specialmedicinska klinik.
I studien har forskarna i detalj gått igenom alla nyupptäckta fall av ulcerös kolit i Uppsala län under åren 2005 till 2007 och i hela Uppsala sjukvårdsregion under 2008 och 2009. Totalt fick 526 personer den diagnosen. Risken för att insjukna är därmed 20 per 100 000 invånare och år i Uppsalaregionen.
– Det innebär att sjukdomen blivit tio gången vanligare än i slutet av 1940-talet. Vårt område ligger därmed i världstoppen när det gäller förekomsten av denna allvarliga och kroniska sjukdom, säger Anders Rönnblom.
Ulcerös kolit kan utbryta i alla åldrar, med en topp i 20-30-årsåldern och en ny topp i 60-70-årsåldern. Av patienterna i studien var den yngsta bara tre år och den äldsta 88 år när de fick sin diagnos. Åtta procent var yngre än 17 år.
För 60 år sedan var det vanligt att patienter med ulcerös kolit dog under sjukdomsanfall med häftiga blodiga diarréer och sår i tjocktarmen, men tack vare bland annat behandling med kortison och andra antiinflammatoriska läkemedel är dödligheten i dag inte högre än bland befolkningen i stort.
– Ökningen av insjuknandet tillsammans med den sänkta dödligheten gör att antalet personer som lever med ulcerös kolit ständigt ökar. Det är nödvändigt att ta hänsyn till detta i planeringen av framtida sjukvårdsresurser, säger Anders Rönnblom.
Varför denna kroniska tarmsjukdom har kolit blivit allt vanligare är fortfarande en gåta.
– Mycket av dagens forskning är inriktad mot genetiska faktorer, men dessa kan inte förklara den snabba och massiva ökningen av ulcerös kolit. Den måste i stället sökas i hittills okända faktorer som har förändrats i vår livsmiljö, säger Anders Rönnblom.