Sprutbytet har funnits i Boländerna sedan 2016 och de för statistik över vilka som är inskrivna. Uppsala har de yngsta sprutnarkomanerna i landet visar deras siffror.
Hemlösa tjejer
Det är onsdagmorgon på sprutbytet i Boländerna. Jeilan El Khosht brygger kaffe i lugnet innan patienterna kommer. Hon är distriktssköterska och har jobbat på sprututbytet sedan det startade 2016.
– Vi möter en handfull tjejer under 20 år som injicerar droger. De lever sällan i vad Socialstyrelsen klassar som akut hemlöshet utan kan bo hos någon kompis och ordna lite tillfälliga boenden.
Av de 609 patienter som är inskrivna på sprutbytet är 28 procent mellan 20 och 29 år, visar den avidentifierade statistik som sprutbytena i landet har tillgång till. Motsvarande siffra för hela landet är 15 procent mellan 20 och 29 år. Uppsala har alltså störst andel unga personer inskrivna men varför är det ingen som vet.
Av de inskrivna som är mellan 20 och 29 år är en dryg fjärdedel kvinnor. En stor del av dessa har tidigare haft tät kontakt med BUP eller unga vuxna och fått diagnoser i tidiga tonåren. Enligt regeringens samsjuklighetsutredning har över 50 procent av personer med beroendediagnos även minst en övrig psykiatrisk diagnos.
– Flera av patienterna säger att första gången de testade amfetamin blev det tyst i huvudet och det kändes som att de ` hittade hem´. Eller om de haft ångest och tagit heroin får de lugn. En av dem sa att heroinet var som en mamma som kramar en med den värme hon aldrig fått, berättar Jeilan El Khosht.
Telefonen ringer och det är en av de inskrivna som förtvivlat berättar om att hennes kille har börjat knarka igen. Jeilan brer smör på ljusa frallor. När jag skojar om att det saknas fibrer i brödet konstaterar hon sakligt att fibrer inte funkar eftersom de flesta har problem med sina tänder.
I lugnet innan de inskrivna kommer och hämtar rena sprutor och får annan hjälp brygger Jeilan El Khosht kaffe och brer mackor till dem som ska komma.
– Många ber om näringsdrycker som vi får via dietister och producenter.
Jeilan El Khosht går till sin dator där all statistik över brukarna finns. Excelfiler över liv utanför samhället. 65 procent av brukarna i Uppsala tar amfetamin, 25 procent injicerar heroin, övriga 10 procent tar lite blandat. På sprutbytena i landets storstäder är heroin vanligare än i de mindre städerna. De flesta av de som använder heroin åker till Stockholm för att få det. Jeilan letar i Excelfilerna efter de unga tjejerna.
De tre senaste åren har det skett en minskning av dödsfall i narkotikaförgiftning. Men minskningen har endast skett bland män och har inte sin motsvarighet bland kvinnor, där ökningen i stället har fortsatt, visar den statliga samsjuklighetsutredningen som kom i slutet på förra året.
Jeilan El Khosht är distriktssköterska och har jobbat på sprututbytet sedan det startade 2016.
Merparten av patienterna saknar telefon, bostad, har ofta svårt att hålla reda på vad klockan är och vad det är för datum. Detta blir ett av de problem som myndigheter har när det kommer till att försöka hjälpa dessa personer eftersom de inte vet när de får tag i dem nästa gång.
– Många kan ha erfarenhet av våld och övergrepp, vilket vi alltid försöker beakta när patienterna exempelvis sitter i väntrummet. Vi vill inte att någon ska känna sig otrygg när de är hos oss, säger Jeilan El Khosht
Ett sätt att hantera känslor av otrygghet för de yngsta och/eller nyinskrivna patienterna är att ta in dem bakvägen så att de slipper möta andra i väntrummet. Tjejerna får liksom alla som kommer dit erbjudande att prata med en kurator och detta lägger personalen extra krut på för att de unga ska se att det finns en väg ut ur missbruk.
Klara Holmgren är kurator på Sprutbytet och beskriver den moment 22-situation det är att försöka få till stöd och hjälp till dessa unga kvinnor som ofta har minst en diagnos. Ångestproblematik, Autismspektra, ADHD, ADD, PTSD. Listan är lång.
Sprutbytena där personer i missbruk kan få rena sprutor är ett exempel på hur vården har förändrat sitt sätt att hantera denna grupp, med "harm reduction" i stället för fördömande.
Hon förklarar hur vårdens tydliga specialisering går inte ihop med dessa tjejers komplexa problematik, och det ofta saknas samordning mellan olika vårdenheter. Som det ser ut idag är samhällets insatser inte anpassade för att hjälpa en person med både diagnos och beroendesjukdom samtidigt.
– Ofta behandlar man då beroendet först. Vi hjälper till i kontakten med socialtjänst för att få till planering gällande behandlingshem, boendestöd eller annat boende. Har de några väntande domar? Har de någon kontakt med socialtjänsten? En försvårande faktor i kontakt med myndigheter och exempelvis en ansökan om ekonomiskt bistånd är att merparten av patienterna saknar bankID, legitimation och telefon. Vi knyter ihop alla delar och ser till helheten.
Klara Holmgren är kurator på Sprutbytet och beskriver svårt det är att försöka få till stöd och hjälp till unga kvinnor i missbruk som ofta också har minst en diagnos.
Vid sidan av allt det praktiska är samtalen viktiga för att ge hopp om att det finns ett annat liv.
– De vi träffar är inte festknarkare. Det slutade vara kul för länge sedan. Det är ingen som mår bra eller tycker att det här livet är kul, säger Klara Holmgren.
Jeilan El Khosht fyller i:
– En 18-åring sa en gång: "Livet är inte till för alla". Samtidigt har många också hopp om att må bättre och bli drogfria.
Enligt Klara Holmgren har de yngre har mött en sjukvård som är mer öppen i sin attityd till psykisk ohälsa och beroendeproblematik i jämförelse med den gamla psykiatrivården. Kunskapen kring diagnoser har ökat och "harm reduction" är ett allt vanligare arbetssätt inom beroendevården men det finns fortfarande mycket kvar att förändra inom området.
"De vi träffar är inte festknarkare. Det slutade vara kul för länge sedan. Det är ingen som mår bra eller tycker att det här livet är kul", säger Klara Holmgren som är kurator på sprutbytet.
– En del av våra äldre patienter har varit placerade som barn på olika institutioner där de i vissa fall vanvårdats och känner att det enda samhället gör är att straffa dem. De personerna kan vara svårare att motivera till att ta emot den hjälp samhället har att erbjuda. Misstro gentemot sociala myndigheter och vården är vanligt bland alla våra patienter, oavsett ålder.
För att lokalisera destruktiva beteenden och ökad smittrisk får alla som är inskrivna på sprutbytet regelbundet frågan om de fått pengar, droger eller sovplats i utbyte mot sexuella tjänster. Även om de sällan svarar ja på en gång på frågan så avslöjar svaren att de gör många saker de inte skulle göra om de inte var i missbruk.
– Många går ihop med en ofta med en äldre man som också lever i hemlöshet och som inte är bra för dem, men som skyddar dem mot ännu värre män och kanske värmer dem när det är kallt, säger Jeilan El Khosht.
Hon klickar vidare bland filerna på datorn. Mer mörk statistik. Medianåldern för drogdebuten är 14-15 år och för injektionsdebuten är medianåldern 18-19 år. Med blicken fortfarande på datorns skärm fortsätter hon:
– Sedan blir de ensamma när männen åker in i fängelse och den som höll dem med droger och boende är plötsligt borta.