Uppsala får betalt för att låna

Riksbankens minusränta gör att Uppsala kommun får betalt för att låna pengar. På fyra månader tjänar kommunen över 650 000 kronor.

Foto: TT/Staffan Claesson

Uppsala2017-01-13 08:05

Omvända världen råder på lånemarknaden. Normalt skulle Uppsala kommun betala för att få låna pengar. Nu får kommunen drygt 650 000 kronor för lån på 400 miljoner kronor som tagits med så kallade certifikat. Räntan ligger på minus 0,5–0,6 procent. Under det senaste året har kommunen tjänat flera miljoner kronor på korta lån av det här slaget.

– Vi har gjort flera motsvarande affärer tidigare. Det har gett oss 1,5 till 2 miljoner kronor i intäkter genom den negativa räntan, säger Uppsala kommuns finanschef Jan Malmberg.

Uppsala är inte ensam om att dra nytta av Riksbankens lågräntepolitik. Kommuninvest, som tillhandahåller lån till många av landets kommuner, betalade under första halvåret i år ut 63 miljoner kronor till sina låntagare genom minusräntan.

Varför lånar då inte Uppsala kommun upp mer pengar till minusränta när det är så gynnsamt?

– Vi arbetar inte på det sättet. Vi väljer att blanda korta lån med långa lån som har låg ränta och löper på flera år. Strax innan jul lånade vi 200 miljoner kronor på fem år till 0,555 procents ränta, säger Jan Malmberg.

Syftet är att skapa en långsiktigt bra räntemix. När räntorna börjar stiga igen kan Uppsala kommun parera det med en låg genomsnittsränta på hela kommunens lånestock.

Hittills har Uppsala kommun lyckats sänka sin genomsnittsränta för lån med nästan en procentenhet på två år, från 2,11 procent till 1,15 procent.

– Vi har totalt 6,6 miljarder kronor i lån. En procentenhet genomsnittlig sänkning ger oss 66 miljoner kronor på ett år, säger Jan Malmberg.

Det motsvarar 733 grundskoleplatser i Uppsala kommun räknat på kostnaden för år 2015.

Hur länge riksbanken kommer att ligga kvar med negativa räntor är det ingen som vet.

– Vi följer Riksbankens analyser och agerar utifrån det, säger Jan Malmberg.

Finns det risk för att de låga räntorna leder till att kommunen lockas att investera mer än nödvändigt?

– Nej. Vi lånar bara till de behov som finns. Det handlar främst om investeringar i skola, förskola, vägar, lokaler, vatten och avloppsanläggningar och investeringar i bostäder. Ränteläget är en positiv effekt som vi kan dra nytta av just nu när Uppsala växer kraftigt, och på lite längre sikt, säger Jan Malmberg.

Enligt Kommuninvest tvingas ett 20-tal kommuner i landet som har ett överskott i kassan betala för att förvara dem hos banken. Det gäller dock inte Uppsala kommun.

Kamp mot inflationen

Minusränta, eller negativ ränta, infördes av Riksbanken år 2015. Syftet är att nå upp till Riksbankens inflationsmål som ligger på två procent.

Genom att sänka reporänta, den ränta bankerna får låna till av Riksbanken, blir bankerna mer benägna att låna ut pengar.

Låga räntor gör både investeringar och konsumtion billigare. Det ska stimulera ekonomin och tillväxten och på sikt höja inflationstakten.

Normalt leder minusränta till lägre räntor också för hushåll och företag. Det kan göra att vanligt folk få betala för att ha pengar på banken.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!