Uppsala ensamt om kvotering
Förvirring råder kring vad det alternativa urvalet till högskolan egentligen tillåter. Få lärosäten har följt Uppsala universitets exempel med kvotering på etnisk grund. Både Högskoleverket och utbildningsminister Leif Pagrotskys väntar nu med intresse på domen i Uppsala tingsrätt.
— Vi har ingen exakt heltäckande bild. Men det rör sig knappast om fler i år. Men många ligger däremot i startgroparna. Man inväntar domen och även den högskoleproposition som väntas i vår. Stor förvirring råder om vad som gäller i dag, säger Alexandra Sjöstrand, utredare vid Högskoleverket.
"Lagen ska följas"
Tidigare utbildningsminister Thomas Östros gjorde under sin tid klart att han inte anser att det alternativa urvalet medger etnisk kvotering eller positiv särbehandling. Leif Pagrotskys pressekreterare låter meddela att utbildningsministern med stort intresse följer målet. Hans ståndpunkt i frågan är att "lagen ska följas". Frågan är sedan hur den ska tolkas.
Sedan tidigare finns en bestämmelse i högskoleförordningen som innebär att lärosäten kan ansöka till Högskoleverket om att få tillämpa exempelvis skriftliga prov eller intervjuer som en del i antagningsförfarandet. Första januari 2003 infördes bestämmelsen om det alternativa urvalet, som innebär att lärosäten får bestämma urvalsgrunder till högst tio procent av nybörjarplatserna. Uppsala universitet tolkade detta som att det är fritt fram för kvotering på etnisk grund och upplät tio procent av platserna på juristprogrammet till sökande med utlandsfödda föräldrar.
I målet som ska avgöras i Uppsala tingsrätt hänvisas bland annat till att kvoteringen strider mot lagen om likabehandling av studenter, som tillkom i mars 2002, samt EG-rätten.
Kritiserades
Malmö högskola kritiserades av diskrimineringsombudsmannen när man beslutade att hösten 2003 införa en urvalsgrupp för sökande med annat modersmål än svensk och konstnärlig erfarenhet till programmet Media och kommunikation. En sökande har hittills kunnat beredas plats genom kvoteringen.
- Den personen tackade nej till platsen. Sedan har det inte varit några aktuella sökande. Vi har misslyckats marknadsföringsmässigt och har också skäl att se över det dubbelkriterium vi ställt. Men vi avser att fortsätta med kvoteringen och följer målet i Uppsala, säger Carl-Gustav Carlsson, chef för studieadministrativa avdelningen vid Malmö Högskola.
Sjuksköterskeutbildningen
Även vid Mälardalens högskola tillämpas en form av etnisk kvotering sedan hösten 2003, i detta fall till sjuksköterskeutbildning. Enligt studierektor Birgitta Ehrenström har ett antal studenter med utländsk bakgrund kunnat erbjudas plats genom att genomföra vissa inlämningsuppgifter.
- Det är inget som vi drivit igenom, utan något vi ålagts av fakultetsnämnden. Jag tycker personligen att det är ett lite orättvist system, säger Birgitta Ehrenström.
Polishögskolan
En högskola som länge har uttalat att målsättningen är att bredda rekryteringen vad gäller etnisk bakgrund är Polishögskolan, som ingår som en arbetsenhet i Rikspolisstyrelsen. Etnisk kvotering är man dock kritisk till som metod.
- Vi ser det som en merit om man har erfarenhet av möten med andra kulturer. Men det är aldrig en avgörande faktor, säger inspektör Anna Larsson vid Polisrekryteringssektionen.
— Vi tror att regelrätt kvotering skulle leda till ett minskat förtroende för de poliser som har invandrarbakgrund och tror att vi kan finna lämpliga sökande ändå.
UNT-fakta:
Det var förra hösten som Uppsala universitet på försök införde regeln att runt låta 30 av 300 platser på juristlinjen tilldelas sökande med utlandsfödda föräldrar. Ett intervjuförfarande ingick som en del i urvalsprocessen.
Två studenter som blev utan plats som en följd av kvoteringen har krävt skadestånd för otillåten diskriminering. De företräds av Centrum för rättvissa. Justitiekanslern (JK) driver universitetets talan i målet som i måndags var uppe i Uppsala tingsrätt. Dom väntas i januari.
Så jobbar vi med nyheter