Det stänker fint när den stora lastbilen tömmer sitt avfall i blandningstanken på Uppsala Vattens biogasanläggning. Orangea apelsinskal lyser upp den annars gråa och illaluktande massan. Dessa matrester från hushållen ska nu processas, och så småningom tankas på av Uppsalas bussar i form av biogas.
Sektionschefen Lennart Nordin visar oss runt på anläggningen, som ansvarar för att Uppsalabornas överblivna mat kan bidra till att hålla kommunens bussar och hundratals bilar rullande. Ungefär hälften av matavfallet som når anläggningen kommer från kommuner främst i Stockholmsområdet. I Uppsala sorteras cirka 40 procent av invånarnas matavfall.
Trots att det är obligatoriskt i Uppsala att slänga sitt matavfall separat är det fortfarande en majoritet, 60 procent, som låter bli. Men med de siffrorna ligger ändå Uppsala kommun över det nationella målet, förklarar avfallschefen Michael Persson:
– Vi var bland de första kommunerna att omvandla matavfallet till biogas, och en hög ambitionsnivå har alltid funnits. Det fungerar visserligen skapligt men kan fortfarande bli mycket bättre.
För Michael Persson är det viktigt att upplysa om nyttan med att sortera sin slängda mat. Han tror att de flesta vet hur man gör, men kanske inte är medvetna om att till exempel åtta kilo matavfall räcker för att köra en personbil ungefär en mil.
Men vore det inte bäst att helt enkelt förmå folk att slänga mindre mat?
– Jo, allra bäst är givetvis att få ner matsvinnet, fyller Lennart Nordin i. Men jag tror att om folk börjar sortera avfallet, så kommer de se hur mycket mat de faktiskt slänger. Då blir de förhoppningsvis mer benägna att både sortera mer och slänga mindre mat.
Vi vandrar vidare genom anläggningen. Efter att lastbilarna tömt av sitt innehåll tunnas det först ut av transportskruvar i en stor tank. En skylt upplyser om att det här råder totalt fiskeförbud. Efter detta passerar den grötaktiga sörjan genom ett antal tankar innan det når två jättelika silor, där rötningen sätter igång.
– Här inne råder en syrefri miljö, och mikroorganismer får ”äta upp” det som återstår av maten. Under processen, som tar ungefär en månad, bildas metangasen som efter att den rensats på koldioxid kan skickas vidare till tankstationer för bussar och privatbilister. Restprodukten används som gödsel av jordbruket, säger Lennart Nordin.
Även om många i Uppsala är duktiga på att sortera ut sitt matavfall går det ibland snett. I en monter på kontoret ligger både mynt, ett tangentbord och en komplett mixer uppradade, som skräckexempel på vad folk slänger fel. Bestick från restauranger och skolkök dyker också upp i avfallet med jämna mellanrum. Michael Persson hoppas att fastighetsägarna kan bli ännu bättre på att upplysa sina boende om fördelarna med sortering, och medger att inte minst studenter är en utmaning att nå ut med information till.
– Det är stor in- och utflyttning av studenter vilket försvårar för oss. Vi delar ut infofoldrar och genomför olika kampanjer, bland annat på bussarna. Det är vad vi från vår sida kan göra för att höja procentandelen som sorterar, säger Michael Persson.