''Uppsala behöver produktionsjobb''
Uppsala ska bli en världens fem främsta bioteknikregioner. Att uppfylla det målet tror Madeleine Neil på Uppsala Bio är en förutsättning för stadens utveckling.
Hon säger att Uppsala är världstätast i bioteknik. Att var tionde anställd i stan arbetar i branschen är något av Uppsala Bio:s mantra. Klart är i alla fall att drygt 4000 personer arbetar i 70-talet företag som är inriktade på bioteknik, och att universiteten och de statliga verken har många forskare inom området.
Själv har Madeleine Neil lärt sig en hel del om vetenskapen på senare år.
— Tio hyllmeter, säger hon och gör en snabb gest in mot sitt rum på kontoret i Uppsala Science Park, där böckerna står.
Fem år och tio hyllmeter tidigare arbetade hon, som är utbildad ekonom, på dåvarande Uppsvenska handelskammaren med internationella frågor och marknadsföring.
Hon fick uppdraget att arrangera Uppsalas monter på det första Biotechforumet på Stockholmsmässan, vilket på krokiga vägar ledde till arbetet som kommunikatör för Uppsala Bio.
Nu är hon fast. Medan händerna vevar i luften tar hon exempel efter exempel på hur bioteknik, som har eller håller på att utvecklas i Uppsala, kan förbättra vår tillvaro — möjligheter till snabb diagnosticering av magsår, lindring av cancerpatienters svåra smärtor, och en pump som ger ett jämt flöde av läkemedel mot Parkinson.
Efter en stund stannar hon upp, och säger med eftertryck:
— Det är viktigt!
UNT: Pratar du bioteknik på fritiden också?
— Över köksbordet ... Det är oundvikligt, men man kan ju bli tjatig, haha!
UNT: Vad skulle du ha gjort om du inte hade hamnat här?
— Det hade nog varit en liknande utåtriktad verksamhet. Jag tycker det är väldigt roligt att ha kontakt med människor. Men jag är ute på djupt vatten varje dag.
— Hey, hey! Answer the phone! Hey, hey! Answer the phone!
En hest galen och uppfordrande röst från Madeleine Neils rum bryter stillheten på det nästan kvällstomma kontoret.
Den får inget gehör. Men att berätta för presumtiva investerare och arbetsförmågor om Uppsalas möjligheter är annars hennes uppgift inom Uppsala Bio. För den informationen behöver spridas.
— Uppsala har rykte om sig som en mycket stark forskarmiljö, men inte som en entreprenöriell miljö. Vi måste berätta att det går att tjäna pengar här också!
Hon säger att det förstås hade varit bättre om Pharmacia hade behållit sin forskning här, men tycker att "den kompetens som fanns kvar fullkomligt har exploderat".
Fast de många avknoppade företagen, som främst sysslar med verktyg för diagnosticering och bioteknisk forskning, har haft svårt att få investeringar ett tag.
— Jag tror att det börjar vända. Nedskärningarna är gjorda, och det börjar komma in kapital, både riskkapital och kundkapital.
Uppsala är i dag en av de fem, tio främsta bioteknikregionerna i Europa. Konkurrensen om den bästa arbetskraften är hård, och Madeleine Neil säger att Uppsala kommun har mycket att göra om Uppsala Bio:s mål om en plats i världstoppen ska uppfyllas.
— På måstelistan finns internationella skolor och snabbare tillståndsprocesser.
Uppsala Bio har en mycket engagerad kommunikatör, som inte tror att hon hade blivit lika uppslukad om hon hade råkat hamna inom något annat område.
— Det är den altruistiska delen av verksamheten. Om vi ser till att de här företagen blomstrar kan vi människor få ett bra liv.
FAKTA/Uppsala BIO
Uppsala Bio har tre anställda och är ett samverkansprojekt mellan bland andra bioteknikbranschen, universiteten, kommunen, länsstyrelsen och statliga Vinnova.
Sedan 2003 får projektet tio miljoner kronor om året i tio år av Vinnova för att utveckla branschen. Regionens motprestation är att bidra med minst lika mycket. Hittills har summan legat kring 13 miljoner om året. Alla de större bioteknikföretagen är med.
Uppsala Bio stödjer:
* tvärvetenskaplig forskning med fokus på industrin inom programmet Uppsala Bio-X.
* kompetensutveckling inom företag och universitet.
* innovationer genom Uppsala Innovation Center.
Så jobbar vi med nyheter