Uppsala avvaktar med ultraljudsundersökning

Ger en tidigare ultraljudsundersökning under graviditeten bättre tillförlitlighet för upptäckt av foster med Downs syndrom? Frågan är omtvistad. Inom kort presenteras resultatet av en svensk studie med 36 000 gravida kvinnor.

Uppsala2005-10-06 00:00
Sedan några år tillbaka praktiseras den så kallade nackuppklarningsmetoden, NUPP, vid ett antal kliniker i Sverige, dock inte i Uppsala.
Metoden innebär att man med hjälp av ultraljud mäter en vätskespalt i fostrets nacke, så kallad nackuppklarning. Undersökningen görs vid 10-14 graviditetsveckor.
Risken för att fostret har Downs syndrom beräknas utifrån måttet på vätskespalten, kvinnans ålder och graviditetens längd.
Målgruppen för mätning av nackuppklarning varierar från dagens målgrupp för fostervatten eller moderkaksprov, (kvinnor över 35 år) till att omfatta alla gravida.
Hittills saknas svenska studier där metoden jämförts med dagens standardmetod, det vill säga riskbedömning baserad enbart på kvinnans ålder. I en brittisk studie har dock en högre andel foster med Downs syndrom upptäckts med den nya metoden.

Metoden används inte i Uppsala
Sedan några år tillbaka pågår en svensk studie med 36 000 gravida kvinnor, bland annat i Uppsala. Även en kontrollgrupp är kopplad till studien. Undersökningen presenteras senare i höst.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU har ännu inte gett ut några rekommendationer om den så kallade nackuppklarningsmetoden bör användas över hela landet. SBU vill dels avvakta resultatet av studien, dels invänta sin egen rapport om "Tidig fosterdiagnostik."
Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har man hittills valt att inte använda den omdiskuterade metoden. Istället vill man, precis som SBU, avvakta resultatet av den svenska studien som presenteras under hösten.
- Jag vet att vissa mottagningar i landet använder den här metoden, men det är rimligt att avvakta resultatet av undersökningen innan vi tar ställning till hur vi ska göra i fortsättningen, säger Ove Axelsson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhusets kvinnoklinik.
Ove Axelsson är själv medlem i den grupp inom SBU som arbetar med rapporten "Tidig fosterdiagnostik". I dagsläget vill han inte yppa något om innehållet i rapporten. Han betonar dock att det finns fler metoder än nackuppklarning och det traditionella fostervattensprovet som SBU har att ta ställning till.
- När vi har alla fakta på bordet kommer säkert mycket att förändras när det gäller fosterdiagnostik. I dag är det oftast kvinnans ålder, i Uppsala 35 år och äldre som erbjuds att ta ett fostervatten- eller moderkaksprov. Det kan man tycka är grovt, säger Ove Axelsson.
SBU:s rapporter utmynnar alltid i rekommendationer. Det finns därmed ingenting som hindrar att klinikerna även fortsättningsvis praktiserar olika metoder när det gäller fosterdiagnostik.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om