Uppsala är valborgfirandets huvudstad

- I Uppsala är firandet extremt, utropar Bodil Nildin-Wall på folkminnesarkivet när jag frågar om hur valborgsmässoafton firas utanför länsgränsen.
Det är väl inte så mycket att säga om det. Uppsalaborna har ett minutiöst schema om alla traditioner ska hinnas med under dagen; champagnefrukost, forsränning, sillunch, körer, mösspåtagning och fest på nationerna. Men Uppsala är inte ensam om att fira valborgsmässoafton. Runt om i landet planeras brasor och det vimlar av traditioner förknippade med valborg.

Piteå är en stad som har skapat något alldeles eget. Varje valborg, de senaste 28 åren, hoppar ett 30-tal modiga tävlare ner i den kanal som rinner genom staden för att simma en 950 meter lång tävlingssträcka. Deltagarna får visserligen klä sig i våtdräkt eller torrdräkt och tur är väl det för temperaturen brukar inte vara mer än runt noll grader.
- Det är en stor grej i Piteå. Och den har blivit större och större för varje år, säger Katarina Johansson på Piteå turistbyrå.
För henne och många andra Pitebor har valborg blivit en viktig tradition som hon inte vill missa.
- Det är startskottet på sommaren. Det är då man plockar fram sin cykel. Sen har man falukorven i ryggsäcken och cyklar ner till kanalen. Det är där man träffar alla man känner, säger Katarina Johansson.

Falukorven grillas senare på kvällen. Det har blivit en tradition. Förutom en stor valborgsmässoeld brukar det därför även finnas små eldar där man kan grilla.
- Jag har bekanta som firat valborg i Uppsala och var tvungna att grilla falukorv på den stora elden. Dom var så besvikna över att det inte fanns småeldar, säger Katarina Johansson.
Även om många orter har sina egna traditioner på valborgsmässoafton är elden en gemensamma nämnare för nästan alla firare. Enligt Bodil Nildin-Wall finns det två möjliga förklaringar till varför vi tänder en brasa på valborgsmässoafton.
- Det har funnits diskussioner om eldarna var till för att skrämma bort rovdjur när det var dags att släppa ut betesdjuren eller för att skrämma bort häxor och onda väsen som är mer aktiva just denna dag, säger Bodil Nildin-Wall.
Hon jämför valborgsmässofirandet med traditionerna vid exempelvis halloween som också handlar om att bli av med onda väsen.

Forskare tror att valborgstraditionen har sitt ursprung i Tyskland eller Storbritannien. Numera har dagen inte någon speciell betydelse i Storbritannien. Men i Tyskland finns ett litet område där traditionen blomstrar. Enligt sägnen samlas alla häxor på valborgsnatten på Harzbergens högsta topp, Brocken, som är Tysklands motsvarighet till Blåkulla. Numera firas denna sammankomst i stora folkfester runt om i Harzbergen då valborgsfirare klär ut sig till häxor. Dessutom anordnas parader, teater- och magiföreställningar och vid midnatt brinner en traditionsenlig eld.
- Elden skrämmer bort häxorna. Hela Walpurgis (valborg) är en populär tradition här. Det är den största händelsen här i Harzbergen, säger Miriam Fuchs på turistinformationen i Harz.

Enligt Bodil Nildin-Wall var det inte länge sedan som häxtemat även levde i Sverige. På västkusten till exempel har man bränt dockor som föreställt häxor.
- Men det är över 30 år sedan jag såg något sådant. Jag vet inte om den traditionen finns kvar. Dessutom tror jag att det skedde vid en påskbrasa, säger Bodil Nildin-Wall.
Hon tillägger att högtiderna har jämnats ut och blivit mer och mer likartade. Många valborgstraditioner har förflyttats till påskfirandet, som exempelvis påskbrasan och påskkärringarna. Då detta sker förlorar valborg mycket av sin betydelse och firas inte mycket alls.

Historiker har inte kunnat fastställa hur gammal valborgsmässofirandet är, men man vet att det fanns lång innan dagen fick sitt namn. Valborg, eller Walpurgis som hon heter i Tyskland, var en anglosaxisk förstedotter som blev abbedissa i ett tyskt kloster på 700-talet. Hon helgonförklarades den 1 maj och har därefter firats denna dag. Men Bodil Nildin-Wall menar att den kristna förklaringen kom till först på efterhand.
- Det är som så många andra helgdagar. När de kristna inte kunde få bort en tradition la de beslag på den i stället. Så är det även med julfirandet och lucia, förklarar hon.

Valborgsfirandet spred sig tidigt på kontinenten, framför allt till länderna runt Östersjön och Tyskland. Även i Tjeckien brinner valborgsmässoeldarna än i dag, framför allt på landsbygden. Men det som de flesta tjecker förknippar med valborg är en dekorerad trädstam som alla hjälps åt med att resa.
- Det är för att välkomna våren och en önskan om att folket ska få gott om pengar och leva i överflöd, säger Lucia Macinkova på Tjeckiska centret i Stockholm.
Trädstammen utsmyckas med grankvistar, blommor och kräppapper och i samband med resningen blir det dans, fest och försäljning.
På natten mellan valborgsmässoafton och första maj reses ytterligare trädstammar, om än av en något mindre modell. Det är oftast unga män som dekorerar en stam som de sedan placerar utanför flickvännens hus.
- Det symboliserar respekt för flickvännen, förklarar Lucia Macinkova.

Vad har då Uppsalas hejdlösa studentfirande med häxrädsla, helgon och trädstammar att göra?
- Kopplingen är att alla vill fira vårens hemkomst. Studenterna byter från vintermössa till sommarmössa, förklarar Bodil Nildin-Wall.
Studenternas valborgsfirande tog fart först på 1800-talet och har präglat valborgsfirandet i landets studentstäder. Även i Finland är valborg framför allt en högtid för studenter där en av höjdpunkterna är att mössa på statyn Havis Amanda i Helsingfors.

Många valborgsfirare har redan börjat ladda genom att fylla sina spritförråd. Det är inte så konstigt med tanke på att även supandet är en tradition som går långt tillbaka i tiden.
- Förr sa man att man skulle "dricka märg i ben". Och det gjorde man. Bokstavligen. Man drack tills man inte kunde stå på benen, säger Bodil Nildin-Wall och skrattar lite.
Men det värsta drickandet tog stopp när nykterhetsrörelsen växte fram i början av 1900-talet. Och hur årets spritkonsumtion kommer att se ut återstår väl att se.