Eva Agrell och Wieslaw Wasowski från Synskadades riksförbund försöker ta sig fram via ledstråken för synskadade men skyltar, uteserveringar och blomkrukor blir ofta hinder.
Wieslaw Wasowski drar sin vita käpp längs med ledstråken på Dragarbrunnsgatan. Stråken som löper längs hela innerstaden och gör att den som är synskadad kan känna sig fram längs gatorna. Några meter framför honom står en elsparkcykel och en cykel mitt i ledstråken. Tack vare att det är mitt på dagen kan han urskilja dem. Hade det varit mörkt hade han snubblat rakt in i dem.
– Det är ett feltänk av staden när man placerar cykelparkeringar så här nära ett ledstråk, då är det lätt att cyklarna breder ut sig och blir ett hinder för oss, säger Wieslaw Wasowski ombudsman på Synskadades riksförbund Uppsala län.
Lite längre bort på gatan avbryts ledstråket tvärt av gul-röda avspärrningar på grund av ett vägbygge.
– Uppsala är en hänsynslös stad för den som är blind. Ena dagen fungerar framkomligheten bra, nästa dag bygger de om och du kan inte längre gå där du gick i går. Om jag hade vetat om förändringarna hade jag rört mig på ett annat sätt.
Han anser att det borde finnas en tjänst för synskadade som via en uppringning eller sms berättar om förändringar i staden.
Andra brister i framkomligheten enligt Wieslaw Wasowski är att ledstråken tar tvärt slut på flera ställen så att den synskadade plötsligt inte vet vart hen ska ta vägen.
På Dragarbrunnsgatan är cykelparkeringen placerad så nära ledstråket att cyklar och sparkcyklar ofta hamnar mitt i stråket.
Enligt Teknisk handbok för Uppsala kommun ska det vara minst 60 centimeter fri yta på varje sida om ett ledstråk så att inte den som inte ser riskerar att gå in i något eller hamna i trafiken. På flera ställen i centrum är det mindre än 60 centimeter.
Wieslaw Wasowski går längs Vaksalagatan mot Stora Torget för att visa att det enligt honom inte bara är gamla missar i anpassningen för synskadade, utan även nya som gjorts.
Ledstråken ska enligt den tekniska handboken vara så ljusa att de som har en synskada lättare kan se dem. Stråket intill Stora Torget är grått som resten av gatan.
Efter renoveringen av Stora Torget anser Wieslaw Wasowski och hans kompis Eva Agrell att ledstråken borde gjorts vita så att de är lättare att uppfatta för den som är synskadad.
Ingrid Lembke von Schéele som är enhetschef på trafikplanering och mobilitet på Uppsala kommun menar att de under ritningarna av ledstråken hade kontakt med Synskadades riksförbund för att anpassa staden så bra som möjligt.
– Men det är svårt att göra alla nöjda. Ledstråken försvårar för barnvagnar och rullstolar som kan fastna i dem. Så ibland måste vi kompromissa bort dem på exempelvis en sida av en gata och ibland finns det tyvärr inte det utrymme på sidan om stråken som vi skulle vilja få till.
På Dragarbrunnsgatan är hindren många. Här går ombyggnationer rakt över ledstråken och tvingar in den synskadade i en skylt.
– Men vad gäller en tjänst som kan informera synskadade om förändringar i staden är det något som vi ska försöka ta fram.
När den här typen av tjänst kan bli klar kan Ingrid Lembke von Schéele inte svara på eftersom gatu- och samhällsmiljönämnden har sparkrav och anställningsstopp.
Ingrid Lembke von Schéele på Uppsala kommun menar att det är svårt att anpassa staden så att alla blir nöjda.
Enligt Helena Brämerson Gaddefors, som var projektledare för ombyggnaden av Stora Torget, har de gjort mätningar för att få en tillräcklig ljuskontrast mellan ledstråksplattorna och granithällarna på torget.
– Kontrasten kan minska något då det regnar och stenarna är blöta, men efter alla sammanväganden ser vi ändå att val av ledtråksplattor långsiktigt är den bästa.
Trots alla brister som Synskadades Riksförbund ser i framkomligheten i Uppsala så finns det enligt Wieslaw Wasowski saker som blir bättre.
– Elsparkcyklarna! Efter den nya lagen med körförbud på gångbanor och parkeringsförbud för elsparkcyklar på gång- och cykelbanor så är det mycket lättare för oss att ta oss fram.