Uppsägningar en dålig affär
Den vedertagna metoden för att förbättra rörelseresultat är uppsägningar. Men det leder inte till högre vinster för företagen - utan lägre.
Foto:
Under 1990-talet blev begreppen "aktieägarvärde" och "lean and mean" populärt bland företagare i USA. Den nya bolagsstyrningsmodellen byggde på en strävan efter högre börskurs för ägarnas bästa och ständig kostnadsöversyn och ledde till uppsägningar oavsett konjunktur. Företagen effektiviserades kontinuerligt för att alltid ha så låga kostnader som möjligt och därmed en konkurrensfördel gentemot konkurrenterna.
Modellen används i dag i företag över hela världen. Men ny forskning visar att den - genom sin kortsiktighet - kan vara skadlig, inte bara för de anställda utan också för företagen.
- Om marknaden krymper kan det vara nödvändigt för företag att minska sina personalkostnader, men det finns samtidigt risker med uppsägningar. Arbetsmoralen kan sjunka och framför allt kan man bli av med kompetens som är viktig för företagets fortlevnad och expansion, säger Lars Engwall, seniorprofessor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
I en lågkonjunktur när försäljningen sjunker är det helt naturligt att företag genomför uppsägningar. Men i Sverige har produktionen i den nuvarande lågkonjunkturen minskat mer än sysselsättningen, vilket har överraskat alla analytiker, inklusive Riksbanken och regeringen.
Många svenska företag kämpar alltså för att behålla personalen, för att inte förlora kompetens och arbetskraft som behövs när konjunkturen vänder upp igen.
Ett exempel på detta i Uppland är Sandvik Coromant i Gimo där 1 600 anställda har gått ned i arbetstid och lön. Därmed har man än så länge undvikit uppsägningar.
Den svenska modellen med arbetstidsförkortningar för att undvika uppsägningar kan vara en företagsekonomisk vinnande strategi. Det visar modern forskning.
En forskare som försöker slå hål på myten om de positiva effekterna av uppsägningar är Jeffrey Pfeffer, professor i organisationsbeteende vid företagsekonomiska institutionen på Stanford i Kalifornien.
Många av Pfeffers slutsatser har stöd i annan forskning.
- Jeffrey Pfeffers forskning är intressant. Det är förstås inte så enkelt att man kan dra slutsatsen att det alltid är fel att genomföra uppsägningar. Tvärtom finns det exempel på positiva effekter för företag som minskat sina personalkostnader. Däremot belyser han att uppsägningar kan leda till flera oväntade negativa konsekvenser för företag, säger Jan Lindvall, docent vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet.
Vad forskningen visar är bland annat att produktiviteten överlag inte blir bättre, samt att vinsterna inte ökar i företag som genomför uppsägningar, på tvärs mot den vedertagna "lean and mean"-teorin.
Det beror bland annat på sjunkande arbetsmoral, att vissa arbetstagare aktivt börjar motarbeta sin arbetsgivare, samt att den personal som företaget verkligen vill behålla väljer att söka nya jobb eftersom de upplever arbetsplatsen som otrygg vid större sparpaket.
En studie genomförd av American Management Association visar att 88 procent av företagen som sagt upp personal upplevde en sjunkande arbetsmoral.
I en nyligen publicerad artikel i Newsweek skriver Jeffrey Pfeffer: "Vissa företagsledare liknar uppsägningar med amputation: ibland måste man hugga av en kroppsdel för att rädda kroppen. Det är en synnerligen missvisande metafor. Uppsägningar är mer som åderlåtning, som försvagar hela organismen."
Inte heller finns det, enligt Pfeffer, någon säker koppling mellan stora sparåtgärder och företagets aktiekurs. Tre olika studier som omfattar uppsägningsvarsel på över 1 800 företag i USA och i Japan visar att företagen har fått lägre aktiekurser efter besparingsåtgärderna. Ju större varsel, desto lägre blev också utdelningen till aktieägarna både på såväl kort som lång sikt.
Så jobbar vi med nyheter