Uppriktigt sagt om biståndet och rätten att ställa krav

Industriländerna är för detaljerade och petiga i sin attityd till mottagarländerna av utvecklingsbiståndet. Det är den övergripande slutsatsen i den oberoende rapporten The Reality of Aid 2008 som lagts fram inför det om internationellt bistånd som inleds i dag i Ghanas huvudstad Accra.
Man ska inte syssla med att ställa villkor för biståndet, som snarare gynnar egna politiska och ekonomiska intressen och detaljstyr den ekonomiska politiken i fattiga länder. I stället bör man ställa upp långsiktiga mål och sedan låta mottagarlandet ta ansvar för sin utveckling och styra på egen hand. Det var andemeningen i vad Sven Elander på paraplyorganisationen Forum Syd hade att säga i en Eko-intervju i går.

Det känns som ett återsken av 1970-talets biståndsdebatter - där u-länder heroiserades och biståndsländer snarast demoniserades. Det innebär inte att allt han säger skulle vara fel.
Varje dollar som satsas i bistånd ska göra så stor positiv skillnad som möjlig. Det innebär att det är rätt att rida spärr mot försöken från givarländer att främja egna snäva ekonomiska intressen.

Men det är faktiskt också rätt att ställa krav på mottagarländerna. Det handlar om sådant som demokrati och mänskliga rättigheter, vilket ju också är en förutsättning för att biståndet ska bli så effektivt som möjligt.