Uppriktigt sagt om behovet av maktspråk mot juntan i Burma

Det var 3 maj som cyklonen Nargis slet sönder Burma. FN räknar med att antalet döda är i storleksordningen 100 000 - en siffra som kommer att öka snabbt om inte hjälpen ökar kraftigt. I dag beräknar FN att den hjälp som nu ges ligger i storleksordningen 10-20 procent av det verkliga behovet. Hundratusentals överlevande, försvagade av hunger, plågade av brist på rent vatten och psykologiska trauman hotas av sjukdomar som dysenteri och lunginflammation.
Endast omkring hälften av det ris som behövs för att föda de människor som hotas av svält finns i landet, också enligt beräkningar från FN.

Burmas sedan omkring ett halvsekel härskande militärjunta saknar alltså inte akuta och djupt angelägna arbetsuppgifter. Men i stället för att ägna sig åt dem lägger regimen ner kraft på att obstruera hjälpverksamheten. En viceamiral tillkännager nådigt att "folkets behov uppfyllts till viss grad" - och tycker tydligen att det är skäl nog att slöa och såsa. Det är djupt upprörandeoch arrogant.
En desperat utländsk hjälparbetare anklagade härom dagen Burmas regim för "brott mot mänskligheten". Det är inga överord. Är det inte hög tid för världssamfundet att spotta upp sig ooch sluta skrapa med foten för juntan?

Dags att "bombardera" de nödställda med mat och medicin. Dags att tala med juntan på det enda språk den begriper - maktspråk.