Uppmärksamheten skärps inom brandförsvaret
Katastrofberedskapen i Uppsala kommun bygger helt på förvarning. 48 timmar tar det att ställa i ordning skyddsrummen och lika länge att förse alla invånare i tätorten med skyddsmasker. För att sätta igång maskineriet krävs ett beslut från regeringen om höjd beredskap.
Lars Lennerbjörk på brandförsvaret i Uppsala kommun demonstrerar så kallade flyktmasker. För mindre barn finns skyddsjackor med inbyggd andningsmask (som den på bilden). För vuxna finns tre olika storlekar på masker och för bebisar träs ett andningsskydd över barnvagnen.
Foto: Hans E. Ericson
Komunernas nuvarande beredskapsplaner bygger på det klassiska kriget där broar, transportleder, tågstationer och industrier ses som måltavlor. De är inte anpassade efter den förändrade hotbild som exempelvis terrorism utgör.
— Nu tror vi mera på att telemaster och flygfält är i riskzonen. Det första målet för en attack i Uppsala bedömer vi vara F16, säger Mats Sundelius.
Risken för kemiska och biologiska stridsmedel bedöms som liten.
— De är svåra att använda med precision, man vet inte riktigt var de hamnar.
I nybyggda områden byggs skyddsrum beroende på riskbedömningen, samtidigt säger Mats Sundelius att det finns gott om skyddsrum för alla i Uppsala tätort.
Flytmask mot biovapen
Det finns också så kallade flyktmasker, avsedda för att skydda andningsvägarna. Masken står emot kemiska och biologiska medel. Den utestänger också partiklar nedsmutsade av atomavfall. I Uppsala finns 120 000 skyddsmasker i runda tal.
Skyddsrum finns bara i tätorterna i respektive kommun, eftersom hoten bedöms vara mycket större där än i glesbygd.
Där det inte finns skyddsrum är det inte någon idé att dela ut flyktmasker, eftersom de är tänkta att användas under transporten till ett skyddsrum och bara fungerar i fyra timmar.
Terrorn skyndar på
Den senaste tidens händelser skyndar nu på utvecklingen av kommunernas krishanteringsorganisationer, berättar Mats Sundelius.
Redan före terrordåden i USA pågick en utredning på regeringsnivå. I september lade den fram en proposition om förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10), som är en fortsättning på det förändringsarbete riksdagen beslutat om tidigare. Ett beslut kommer i vår.
I propositionen talas det om en vidgad säkerhetspolitisk hotbild och ökad sårbarhet i det moderna samhället, "vilket på ett skrämmande sätt blivit tydligt genom terroristangreppet mot USA".
Så jobbar vi med nyheter