Upplandspendel från 2006

Det var en samling nöjda företrädare för bland annat landstinget i Uppsala och Stockholms län, Uppsala och Knivsta kommun samt UL och SL som på måndagen offentliggjorde satsningen på Upplandspendeln. Tåget som ska knyta ihop det så kallade ABC-stråket där omkring 400 000 människor berörs av projektet.
Utredningen har pågått i ett år och projektet ska nu ut på remiss. I höst ska parterna besluta om man önskar gå vidare med projektet.
- UL:s styrelse ställer sig bakom projektet och kommer att rekommendera landstinget att gå vidare, säger Agneta Gille, styrelseordförande för UL.
Hennes styrelsekollega på SL, Anna Berger-Kettner är också väldigt positiv till planerna.
- Vi bygger en robust kollektivtrafik över länsgränserna. Det är inte minst viktigt ur jämställdhetsperspektiv. Det är kvinnor och låginkomsttagare som har minst möjlighet att pendla. Upplandspendeln kommer att ge folk bättre möjligheter att pendla, säger Anna Berger-Kettner.
Finanslandstingsrådet Mats O Karlsson ser i Upplandspendeln möjligheten att bättre utnyttja potentialen i ABC-stråket. Pendeln kommer att öka förutsättningarna för boende längs järnvägen.

Avlastning
Stefan Nilsson, projektledare för översiktsplanering vid Uppsala kommun är inne på samma linje. Han ser stora möjligheter för exempelvis Bergsbrunna och Sävja att växa när den nya stationen tas i bruk.
- Det innebär samtidigt en avlastning på Uppsala central. Alla behöver inte till stan för att ta tåget.
Leif Sanner, ledamot av Regionförbundet i Uppsala län, betonade att även norra Uppland får glädje av Upplandspendeln i och med att arbetslösa får lättare att söka jobb i en större arbetsmarknadsregion.
- Bergsbrunna och Sävja är andra orter som har goda förutsättningar att utvecklas med nya bostäder.
Den enda som i någon mån hissade varningsflagg var Banverkets Gunnar Lundgren. Han är tveksam till tidsplanen.
- Det är en snäv tidsplan fram till 2006. Innan dess måste vi hinna med en järnvägsplan, detaljplaner för stationerna i Bergsbrunna och Alsike och inte minst måste vi titta närmare på spårkapaciteten. Och dessutom måste man alltid räkna med överklaganden, varnade Gunnar Lundgren.

Oklart om biljetttaxor
Arlanda är ytterligare ett frågtecken. Någon överenskommelse med företaget som driver Arlandabanan har inte ännu inte träffats.
Parterna har heller inte träffat någon uppgörelse om biljettaxor på Upplandspendeln.
Enligt beräkningarna kommer det att kosta omkring 65 miljoner kronor per år att driva Upplandspendeln. Projektet anses samhällsekonomiskt lönsamt under förutsättning att investeringskostnader för stationsåtgärder inte överstiger 650 miljoner kronor.
Inledningsvis räknar man med att använda tre tågsätt av typ Regina på sträckan Upplands Väsby-Uppsala.