Uppländska ortnamn förbryllar
Våra ortnamn har ofta ändrats med seklerna och fått nya fantasifulla förklaringar i folkmun. UNT har talat med forskare som vet att ge oss den verkliga betydelsen av några uppländska ort- och gårdsnamn.
Ett ortnamn berättar hur en plats såg ut, beskriver sin omgivning, säger Mats Wahlberg, docent och förste forskningsarkivarie vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala.
Foto: Rolf Hamilton
Frågan är förstås vad Hönsgärde kommer att kallas i framtiden, om några hundra år.
- Svårt att säga, det vet vi ingenting om. Platsen kan fortfarande heta Hönsgärde även flera hundra år fram i tiden, säger Mats Wahlberg, docent och förste forskningsarkivarie vid Språk- och folkminnesinstitutet, SOFI i Uppsala.
I folkmun heter det att en drottning vid namnet Grimsa hade höns i trakten, därav namnet Hönsgärde.
- Bara nys, konstaterar Mats Wahlberg.
"Heenssgiärde"
Genom att spåra dagens namn tillbaka till medeltiden har forskarna funnit att platsen Hönsgärde år 1333 kallades Hidhinskelf. Genom åren har namnet förändrats. På 1500-talet kallades platsen för Heenskiäla, år 1600- blev det Hennskiela och under 1631 Heenssgiärde. 1934 benämndes platsen såväl Hönn-skäle som Höns-järde.
Det är inte ovanligt att en ort eller by har fått namnet efter den person som först slog sig ned på platsen. Per fick ge namn till Pesarby, Filippus till Filsarby och så vidare.
Men forskarna har förstås inte svar på allt. Ortnamnet Tierp vållar fortfarande huvudbry. Tierp är förmodligen ett gammalt bygdenamn som syftar på bygden vid Tierpsslätten.
- Det är förleden som inte har en tillfredsställande tolkning. Efterleden, det vill säga -erp kan möjligtvis sammanhållas med dialektordet -arp, det vill säga smuts eller skrovlighet vilket kan syfta på den leriga slätten, tror Mats Wahlberg.
Religösa namn
Ortnamnet Hökhuvud är lite lättare att förklara. Namnet är sammansatt av fågelbeteckningen hök och huvud. Troligen avsågs från början den bergknalle som är belägen öster om kyrkan på vars krön gravröset Tore Höks hög är belägen. Höjden har sannolikt liknats vid ett hökhuvud.
Flera ortnamn i Uppland bär en religiös prägel, exempelvis Jerusalem, Betlehem och Hebron. Orten Hebron i Nora socken finns omnämnt i husförhörslängden från 1866. Namnet kommer från staden Hebron i Israel som flera gånger är omnämnt i Gamla testamentet.
- Det är inte ovanligt att mindre platser, torp eller liknande har uppkallats efter bibliska orter. Man ville säkert identifiera sig med den religiösa bakgrunden. Ortnamn är inte sällan laddade med symboliska och känslomässiga övertoner, säger Mats Wahlberg.
Vedyxa betyder skogsbryn
Ortnamn har funnits så länge som människan haft ett språk. Men ortnamn omfattar inte bara namn på städer, byar eller gårdar. Det kan också vara älvar, grindar och till och med stenar.
- Ett ortnamn berättar hur en plats såg ut, ortnamnet beskriver sin omgivning. Men orten Vedyxa efter Almungevägen har faktiskt ingenting med ved och yxa att göra. Vedyxa betyder nämligen skogsbryn, berättar Mats Wahlberg.
Namn med efterleder som -löv, -lösa, och -inge har tillkommit under förkristen tid. Efterleden -torp har använts till att beteckna nybyggen under vikingatid och tidig medeltid.
Ortnamn som Uppsala är minst 1000 år gammalt, sannolikt mycket äldre. Ortnamnens ålder gör dem till ett viktigt historiskt källmaterial
I maj kommer för första gången ett nationellt ortnamnlexikon, Svenskt ortnamnlexikon, att ges ut i Sverige. Syftet är att presentera kortfattade populärvetenskapligt hållna förklaringar till de mest kända ortnamnen i landet. Arbetet omfattar omkring 6000 ortnamn varav flera hundra från Uppland. Bakom detta lexikon står SOFI samt Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Fotnot: SOFI har världens största ortnamnsamlingar. Sedan flera år tillbaka pågår en systematisk genomgång av detta material. SOFI har också till uppgift att granska och avge yttranden om ortnamn till beslutande myndigheter, främst Lantmäteriverket.
Så jobbar vi med nyheter