Upplandsföretag tjänar stort på elcertifikat

Lagen om elcertifikat infördes för ett knappt år sedan. Syftet är att stimulera producenterna att satsa mer på el från förnyelsebara energislag. För varje megawattimme, mWh, får producenterna ett certifikat som kan säljas fritt på marknaden. Stor produktion ger många certifikat. Köpare är elleverantörerna. De måste ha certifikat motsvarande en viss procent av sin årliga elförsäljning, så kalla kvotplikt. För varje år ökas kvoten. Det möjliggör en utbyggnad av den gröna energiproduktionen. Handeln är redan i full gång. Priset per kvot ligger i genomsnitt på cirka 200 kronor.

Kraftvärmeverk och skogsindustrin
Kraftvärmeverk och företag inom skogsindustrin är de som kan dra mest nytta av certifikaten. Stora Enso i Skutskär använder rester från massaproduktionen för att tillverka el. Det ger 250 000 mWh om året. För det kan bolaget sälja certifikat för 50 miljoner utöver intäkterna för själva elen.
Holmen paper i Hallstavik kan sälja för 9 miljoner årligen.
Brista Kraft i Märsta: 25 miljoner.
Ena Kraft i Enköping: 17 miljoner.
Vattenfall Uppsala: 70 miljoner.
— I dag producerar vi el till ett värde av cirka sju miljoner kronor. Men om några månader omfatts också vår torveldning av certifikaten. Då stiger det dramatiskt, en tiodubbling. Det ger oss förutsättningar att kunna investera och hålla bra energipriser, säger Vattenfall Värmes vd Gerold Lange.

Tvingas betala för torveldning
När utsläppsrätter för koldioxid införs nästa år så tvingas dock bolaget betala lika mycket i koldioxidavgifter för torveldningen som man får in på elcertifikaten.
— Då blir det ett nollsummespel. Men utan certifikat hade utsläppsrätterna blivit en stor kostnad för oss, säger Gerold Lange.
Flera företag i Uppland vill nu bygga ut elproduktionen. Det gäller bland annat Holmen Paper i Hallstavik
— Vi har planer på att ersätta den del som baseras på olja. Det kommer att fördubbla användningen av biobränsle, samtidigt som vi förbättrar miljön, säger Tage Sundblom vid Holmen.

Hoppas bygga ut
Ena Kraft hoppas kunna bygga ut sin kapacitet om planerna på en Etanolfabrik blir verklighet.
— Då kommer vi att producera el året runt. Det kan vi inte nu. För oss handlar elcertifikaten om mycket pengar och gör att det går ihop ekonomiskt med det elpriser vi har i dag, säger produktionschef Sven-Erik Karlsson.
Också Norrtelje energi, som ska bygga en ny biobränsleeldad panna, ser över möjligheterna att tillverka el för att komma åt elcertifikaten. En utbyggnad av Brista Kraftverk som ägs av Fortum är mer avhängigt av fjärrvärmemarknaden i Stockholm än elcertifikaten i sig. Men de kan ändå bli en viktigt pusselbit i ett utbyggnadsbeslut.

Översyn av systemet
Hur certifikaten påverkat den svenska marknaden i stort går ännu inte att se. Det finns i dag 1650 anläggningar som är certifierade.
— Vi håller på med en översyn av systemet så här långt och vi tror att det är ett bra sätt att stimulera utbyggnaden av biobränsleproducerad el. Att investera i nya anläggningar är en lång process. Om det blir så vet vi först om några år, säger Tord Niklasson vid Energimyndigheten i Stockholm som administrerar elcertifikaten.

FAKTA/elcertifikat
Lagen om elcertifikat infördes den första maj 2003.
Syftet är att öka andelen el som produceras med biobränsle med 10 TWh fram till 2010.
Elbolagen måste köpa en viss kvot certifikat årligen. Nu är den 8,1 procent av konsumtionen. 2010 ska den vara 16,9 procent.
Antal utfärdade certifikat är 5,1 miljoner.
Antal sålda: 4,6 miljoner
Snittpris: 203 kronor
I slutänden är det konsumenterna som får betala för certifikaten via elräkningen.