– Helhetsintrycket är att det går bra för fladdermössen. Vi ser ingen kraftig minskning för någon av arterna, säger Johnny de Jong, fladdermusexpert och forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Fem fladdermusarter i Uppland klassades som hotade i 2015 års Rödlista. Samtliga stryks från hotkategorierna i 2020 års upplaga.
– Den nya listan är inte fastställd av Naturvårdsverket ännu, men det är osannolikt att bedömningen kommer att ändras, säger Johnny de Jong.
Han har tillsammans med en expertgrupp uppskattat förändringar i både utbredning och individantal för alla fladdermusarter i den kommande Rödlistan.
Den faktor som framför allt ligger bakom fladdermössens ökning är tillgången på insekter. Fladdermössen jagar insekter om nätterna och är beroende av en hög produktion av myggor och andra flygande kryp för sin överlevnad.
– Den gängse uppfattningen är att det håller på att gå åt pipan för insekterna. Det talas om insektsdöden. Men det stämmer inte med min bild. För enskilda arter kan det förstås gå dåligt, men produktionen av insekter kan inte ha minskat i Sverige. Då skulle vi inte se denna ökning av insektslevande fladdermöss, säger Johnny de Jong.
Han menar att de forskningsstudier som ligger till grund för larmen om insektsdöd i Europa inte går att översätta till svenska förhållanden.
– Många studier är gjorda i väldigt hårt brukade landskap, och vi har jobbat med naturvård inom både skogs- och jordbruket i flera årtionden i Sverige. Vi restaurerar våtmarker och lämnar trädridåer utmed sjöar och vattendrag inom skogsbruket.
Fladdermössen gynnas också av ett varmare och fuktigare klimat.
– Vi vet att det blivit varmare och det gillar både insekterna och fladdermössen.
Ändrade attityder hos allmänheten är en annan orsak till ökningen, tror Johnny de Jong.
– Förr ansåg många att fladdermöss var ohyra som skulle bort. Man kunde gå ut med ett tennisrack och slå ihjäl fladdermöss när de flög ut från sina bon. Nu undrar folk om de kan sätta upp holkar.
För att säkra den positiva utvecklingen arbetar Johnny de Jong med att ta fram kunskap om viltpassager på uppdrag av Trafikverket. Stora bilvägar orsakar en fragmentering av landskapet som gör att färre fladdermuskolonier kan etablera sig. Fladdermössen undviker att korsa öppna ytor när de jagar, vilket är ett nedärvt beteende för att undvika att bli tagna av rovfåglar.
– Med viltpassager som är rätt placerade i landskapet kan fler kolonier livnära sig inom ett område. Passagerna kan gå både över och under vägarna, men får förstås inte vara belysta, säger Johnny de Jong.
Johnny de Jong studerar också hur skogsbruket påverkar fladdermössen. Resultaten pekar på att det är viktigare att det finns en variation av olika miljöer på landskapsnivå, snarare än att enskilda skogsbestånd sköts på ett visst sätt.
– Fladdermöss kan jaga i täta granplanteringar bara det finns våtmarker i området som kan upprätthålla en hög insektsproduktion.
Ett tips till skogsägare som vill förbättra för fladdermössen är därför att skapa småvatten eller att lägga igen diken i skogen.
– Fladdermössen klarar av att det finns hyggen, men de tål inte ett helt utarmat landskap. Ett småskaligt brukande är oproblematiskt från fladdermössens synpunkt, säger Johnny de Jong.