Uppsala län är ett av de områden i landet där utbyggnaden av fiberanslutet bredband går klart trögast. I alla fall på landsbygden – där ligger vi efter många andra län, enligt Karin Svanäng på länsstyrelsen.
– I vissa län är man mycket mer aktiva i den här frågan. Där jobbar kommuner och regioner ihop på ett annat sätt för att så många som möjligt ska få tillgång till snabbt internet. Här har vi inte riktigt kommit i gång på allvar än.
Karin Svanäng har varit projektledare för en stor kartläggning av vilka hot och möjligheter som landsbygden i Uppsala län står inför. Och den dåliga bredbandstäckningen i länet pekas ut som en av länets största svagheter och ett möjligt hot mot en levande landsbygd.
– Så mycket i dag är digitaliserat, och risken är ju att det blir väldigt svårt att ha företag på landet. Vet man att det finns bra bredband är det lättare att starta företag och att jobba på distans.
Men det handlar inte bara om jobben, säger hon – utan i slutändan om att landsbygden inte ska bli avbefolkad.
– För att människor ska vilja bo kvar, inte minst ungdomar, krävs ett snabbt och fungerande internet. Internet är i dag en del av infrastrukturen som kommer att bli än viktigare i framtiden.
Dålig uppkoppling gör det svårt att använda många internettjänster, särskilt rörlig bild kräver bra kapacitet.
Fiber gör det möjligt att ladda hem mycket mer data per sekund än andra typer av anslutningar.
2012 hade totalt 45 procent av befolkningen i hela länet tillgång till fiberanslutet internet. Men i de glesbebyggda områdena är andelen bara 7 procent, och särskilt låg är den i de norra delarna av länet.
Målet, såväl nationellt som här i länet, är att 90 procent av alla hushåll och företag i länet år 2020 ska ha möjlighet att ansluta sig till 100 megabit per sekund – vilket i princip kräver fiberanslutning.
– Det målet kommer Uppsala län inte alls att nå, säger Karin Svanäng.
Varför ligger just vårt län efter?
– Många kommuner här har inte jobbat så aktivt för att informera invånarna om fiberanslutning och på olika sätt stödja dem som är intresserade. Men nu börjar kommunerna bli mer medvetna och aktiva och det gör det lättare för oss på länsstyrelsen att få ut information om det ekonomiska stöd man kan få.
Dessutom har få internetaktörer än så länge satsat på den uppländska landsbygden. Det företag som byggt ut klart mest i länet är det relativt lilla Enköpingsföretaget Lidén Data.
Företagets vd Mikael Lidén säger att markfrågan inte sällan ställer till det på landsbygden.
– Det finns till exempel markägare som inte vill ha kablar i marken av principskäl eller de som inte gillar grannarna och därför inte vill att man gräver på deras mark. För det mesta går markfrågan att lösa, men den gör ofta att projekt drar ut på tiden, säger han.
En annan avgörande fråga är att tillräckligt många i ett område ska vilja ansluta sig, annars blir det för dyrt. Men just det problemet har blivit mindre vanligt på landsbygden.
– De senaste två åren har intresset ökat väldigt mycket, folk börjar inser hur viktigt bra internetuppkoppling är för det dagliga livet. Numera brukar mer än hälften av hushållen säga ja, säger Mikael Lidén.
Den kartläggning som länsstyrelsen gjort ska ligga till grund för EU:s och Sveriges kommande landsbygdsprogram år 2014–2020.
Till och med i år har landsbygdsbor kunnat söka bidrag hos länsstyrelsen för bredbandsutbyggnad, och omkring 20 miljoner kronor har beviljats. I det nya landsbygdsprogrammet, som alltså börjar gälla nästa år, är det fortfarande inte säkert hur mycket pengar som kommer att finnas för bredbandsutbyggnad.
– För oss känns det väldigt viktigt att man avsätter tillräckligt mycket pengar till det eftersom bredbandstillgången är en av våra största svagheter.