Anna Nygren är gymnasielärare på GUC, Grafiskt utbildningscentrum, i Uppsala och har skrivit boken Så funkar det! – Sömn, stress och lite annat. Det är en självhjälpsbok för unga skriven på ett språk som ungdomar förstår. Men det är också en bok för lärare att använda i sin undervisning och för föräldrar.
Det var efter att ha utbildat sig inom sömn och stress som hon också började undervisa i ämnet. På en av hennes första lektioner ställde hon frågan: ”Hur många har problem med sömnen?” Alla räckte upp handen.
I möten med elever upptäckte hon att ungdomarna faktiskt var intresserade av att ändra på sin livsstil – om de får veta hur de ska göra.
– När jag berättade om hur negativt deras kropp påverkas av sömnbrist och stress var det som att det öppnades upp en helt ny värld. Allt de tidigare lärt sig i skolan har handlat om hur det funkar i teorin, inte konkret om dem själva, säger Anna Nygren.
Tonåringar som växer och utvecklas behöver sova mellan 9 och 10 timmar men de flesta sover betydligt färre timmar. I genomsnitt sover barn en timme mindre per natt än för 30 år sedan och många får själva bestämma sina läggtider.
En stor förklaring är att vi lever i ett dygnet runt-samhälle, där vi är ständigt uppkopplade och tillgängliga. Vi går inte och lägger oss när det är mörkt och sover på andra tider än på natten. Många tonåringar lever med datorn i sängen, en egen tv på rummet och med mobilen under huvudkudden. I en studie om hur mobilstrålning påverkar sömnmönstret kom forskarna fram till att strålningen påverkar djupsömnen, den delen av sömnen som är viktigast för återhämtning. Mobilstrålningen satte i gång stress i hjärnan och gjorde det svårare ett varva ner. Försökspersonerna fick också huvudvärk och hade svårare att somna.
I en annan undersökning framkom ett negativt samband mellan högt antal sms, mobilsamtal och sömnstörningar hos män. För kvinnor finns ett samband mellan ett högt antal sms per dag och långdragen stress.
– Jag möter lärare som klagar på elever och säger att de är lata, slappa och oengagerade när det i själva verket handlar om att de är offer för det uppkopplade samhället, säger Anna Nygren.
Hon ser två kategorier av stressade ungdomar. Det är dels killen som sitter för många timmar framför datorn och som i skolan halvligger över bänken. Det är också den högpresterande tjejer som tror att hon inte existerar om hon inte finns på Facebook, bloggen, Twitter och chatten dygnet runt.
– Lösningen för föräldrarna är inte att ta bort mobilen och datorn. Man ska få dem att förstå konsekvenserna. Unga måste själva komma fram till vad de vinner på att uppleva mer lugn och harmoni.
Alternativ som triggar i gång må bra-hormonerna kan vara att klappa ett husdjur, lyssna på lugn musik, göra avslappningsövningar, vara ute i skogen, krama sin pojkvän eller flickvän, ta en promenad och träna. Om man stegvis för in andra saker i sitt liv, blir det lättare att bryta den onda cirkeln och hitta en balans. Men tonåringar kan vara experter på att rättfärdiga sina dåliga vanor. Och det är inte alltid föräldrarna vet att datorn är i gång under täcket och att mobilen är påslagen på natten.
– Som förälder är det viktigt att engagera sig, vara påläst och hjälpa sitt barn. Har man fakta i ryggen ger det stöd när man ska argumentera med sitt barn.
Man kan säga till sin tonåring: ”jag vill att du ska må bra och berättar hur det funkar för din skull.” Att också referera till att man som vuxen har en större livskunskap är inte att skriva tonåringen på näsan, tycker Anna Nygren.
– Det kan ta tid för tonåringen att smälta informationen. Det kan verka som att man talar för döva öron. Men min erfarenhet är att de tar in vad man säger och så småningom känner att de har föräldrar som bryr sig.
Lärare måste också öka sina kunskaper om sömn och stress och samarbeta mer med föräldrar. Mellan lektionerna bör rasterna innehålla någon form av rörelse och redan i mellanstadiet bör undervisning i sömn och stress vara schemalagd, menar Anna Nygren.
Om det fanns större kunskap om ungas sömnvanor och sömnbehov skulle många fler klara skolan. Det spelar inte någon roll hur kvalificerade lärarna är om eleverna sover för lite, säger hon. Bilden av hur stress yttrar sig kan vilseleda. Många som stressat länge går på sparlåga, det syns inte alltid på utsidan, personen kan verka lugn, långsam och trött men på insidan är kroppen i högsta beredskapsläge.
– Jag kallar det för att ”spela död”. Att spela död kan i början vara ett bra sätt att skydda sig mot omvärlden och alla svårigheter. Man sover 14 timmar om dygnet, men är aldrig utsövd. Sängen blir en trygghetszon, ens omedvetna bygger upp en strategi av att inte vilja vara vaken, för i vaket tillstånd är det jobbigt när alla omkring en skäller och klagar. Man förstår inte själv att man är stressad. Man tror att man är trött och därför behöver sova extremt mycket.
I USA undersökte forskarna 16 000 tonåringar och såg då ett samband mellan sena läggningstider och depression och självmordstankar. De ungdomar som sov mindre än fem timmar per natt hade en kraftigt förhöjd risk att drabbas av depression. Forskarna pekade också på att sömnbrist kan leda till sänkt koncentrationsförmåga och dålig impulskontroll, samt en sämre förmåga att hantera daglig stress. Tonåringar som lade sig före klockan 22 mådde bäst. De mådde inte bara bättre för att de fick tillräckligt med sömn, de upplevde också att deras föräldrar brydde sig om dem. Anna Nygren tycker att attityderna kring sömn definitivt har ändrats de senaste åren, både bland barn och vuxna. Det handlar om att man förringar konsekvenserna av för lite sömn och inte tar sovandet på allvar. Att förskrivningen av sömnmedel bland barn och unga ökat är ett exempel.
– Jag träffar elever som hävdar att fem timmars sömn räcker för dem och att de har kontroll över sin sömn. Men det håller inte i längden. Det kan ta tid innan mer allvarliga hälsoeffekter upptäcks senare i livet. Exempel på det är ökad risk för stroke, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, värk i kroppen och fetma.
Det går dock att förändra relativt lätt eftersom unga inte haft problemen så länge, menar Anna Nygren. Med rätt kunskap och hjälp av skola och föräldrar kan unga lära sig varva ner och sova gott igen.