Vad innebär det att vara brobyggare?
– En av huvuduppgifterna är att försöka få bofasta romer som ofta varit i långt utanförskap att bli delaktiga i samhället som alla andra. Bygga tillit och förtroende för kommunala verksamheter och sprida kunskap om romska livsvillkor och på sikt bryta fördomar och stereotypa bilder av romer.
Vad har du inriktat ditt arbete på i första hand?
– På att göra mitt uppdrag som romsk brobyggare känt och berätta om romsk-svensk historia, romsk kultur och livsvillkor för personal inom kommunen.
Du kommer ursprungligen från Polen och har beskrivit dig som Polskrom – hur stor är skillnaden mellan romer med ursprung i olika länder?
– Vi kommer från olika länder och romer från olika länder har plockat upp delar av sedvänjor från de länder där de bott länge, så romsk kultur är inte lika överallt. Religion är också väldigt viktigt för romer, vi kan vara katoliker, protestanter, ortodoxa eller muslimer, beroende på var vi kommer i från. Det vi alla har gemensamt är språket, romani chib med över 60 dialekter, och vår historia. Men det är viktigt att bemöta oss som individer och inte som en grupp.
Romani chib har erkänts som minoritetsspråk i Sverige – påverkar det andra romska grupper i Sverige när det gäller hemspråksundervisning?
– Att hitta hemspråkslärare med rätt dialekt kan vara svårt, men kommunen försöker lösa det på bästa sätt.
En tydlig markering av romsk kultur är klädedräkter, men det är en markering som inte alla romer använder sig av, kan du förklara?
– Finska romer är den grupp som särskilt visar med kläderna att de är romer eftersom de tidigare var förbjudna att tala romani chib. Många andra romska grupper använder ”vanliga” kläder till vardags och traditionella dräkter vid högtidliga tillfällen.
I början av 2000-talet bildades Romska och resande kvinnors organisation i Sverige. Behövs en sådan organisation?
– Ja, absolut. Att det finns en romsk kvinnojour är till exempel jätteviktigt. En svensk kvinna har svårt att sätta sig in i de problem som en romsk kvinna kan ha, inte för att romer är annorlunda som människor, utan för att de lever i ett samhälle som inte är inkluderande. Det som kan vara en möjlig lösning för en svensk kvinna kan vara en omöjlighet för en romsk.
Utbildning brukar anges som det viktigaste för integration och inkludering i det svenska samhället. Hur ser utbildningssituationen för romer ut nu?
– Det är fortfarande stora problem, inte minst för att romsk tillhörighet kan vara stigmatiserande. Det finns föräldrar som vägrar låta sina barn läsa hemspråk för att det inte ska bli känt att de är romer och mobbas för det.
”Romska tiggare” har blivit en vanlig syn på gator i Sverige – hur känner du för detta? Kan du som brobyggare göra något för att förbättra deras situation?
– Mitt hjärta blöder när jag ser dem, de är del av mitt folk. Men som brobyggare arbetar jag med den nationella minoriteten romer, och behoven ser olika ut när det gäller den och de utsatta människorna på gatan.
Vad har det betytt för dig att Soraya Post valdes in i EU-parlamentet?
– Det betyder väldigt mycket inte bara för mig utan för alla romer att en romsk kvinna har nått den positionen. Hon är en viktig förebild.
Fredagen 8 april är den internationella Romadagen. Hur kommer du att fira?
– Jag och gruppen Bathle Roma som betyder ”välsignade romer” kommer tillsammans med andra romer att medverka vid Romano Festivalo, den romska festivalen i Kulturpunkten på Gottsunda Centrum dit alla är varmt välkomna.