Enligt Karolina Kjellberg, miljöchef på Uppsala universitet, måste stora utsläppsminskningar till under kommande år i univeristets verksamheter.
Fokus klimatet
Enligt Naturvårdsverket släppte varje svensk ut ungefär nio ton koldioxid år 2019. Det var alltså Sveriges samlade koldioxidutsläpp utslaget per invånare.
Den som arbetar på Uppsala universitet ligger dock betydligt högre än så. Enbart universitetets verksamhet orsakade nämligen utsläpp på drygt åtta ton per anställd. Det visar den klimatkartläggning som externa konsulter gjort på universitetets uppdrag.
– Det här är höga utsläpp. Utifrån andra högskolor och universitet och den tid vi lever i är nivån förväntad, men det är ändå jättemycket, säger Karolina Kjellberg, miljöchef på Uppsala universitet.
Uträkningen av klimatavtrycket gäller för 2019 och utgår från universitetets bokförda kostnader. Nu diskuterar universitetsledningen mål för de kommande två, tre åren med kartläggningen som grund.
– Utifrån de globala mål som satts för att nå Parisavtalet så behöver vi minska utsläppen med säkert 20–30 procent de kommande åren, säger Karolina Kjellberg.
2019 flög universitetets drygt 6 000 årsarbetare totalt över 1 500 varv runt jorden, en ökning med en tredjedel på tio år. Sen kom pandemin. Under 2020 rasade universitetets utsläpp från flygresor med 79 procent.
Karolina Kjellberg är övertygad om att pandemin kommer att ändra vanorna, trots att Uppsala universitets mål är att bli mer internationellt. Fler har förstått att det går att avstå resor, utan att kvaliteteten försämras. Och flygresor är universitetets enskilt största utsläppskälla. Mer än en tredjedel av utsläppen kommer från resor, där flygresor står för 90 procent.
Vilken kommer den nya nivån för ert resande bli?
– Det blir väldigt spännande att se. Jag tror att det fins ett uppdämt behov av att möta kollegor i andra länder men att det sedan går tillbaka igen. Villkoren varierar också väldigt mycket, vissa forskningsområden behöver flyga mer och andra klarar sig med betydligt färre resor. Helheten är det viktiga för oss.
Under pandemiåret 2020 minskade Uppsala univeristets utsläpp från flyg med 79 procent. I praktiken var dock minkningen nära 100 procent från restriktionernas början.
En annan slutsats Karolina Kjellberg drar av kartläggningen är att utsläppsläckorna som måste tätas är flera. Fastigheter står för en knapp tredjedel av utsläppen.
– Vi behöver bli mer lokaleffektiva. Vi har stora lokaler i dag.
Universitetet har byggt mycket och stort på senare år, som Segerstedthuset vid Botan och nya Ångström som ännu inte är klart.
Är det de sista storbyggena vi får se?
– Vi behöver anpassade och bra lokaler. Men det är klart att de bästa lokalerna ur utsläppssynpunkt är de vi inte bygger eftersom det går åt så mycket cement, stål och sådant för att bygga nytt. Kanske kommer det handla mer om att bygga om i framtiden, än att bygga nytt.
Fastigheter utgör omkring en tredjedel av Uppsala univeristets koldioxidutsläpp. Utbyggnaden av Ångström är det senaste av universitetets storbyggen. Vad den ekonomiska prislappen blir finns det kalkyler på, men inte på vad prislappen för klimatet blir.
Fram till 2050 måste utsläppen per person i världen ha sjunkit till under 1 ton om vi ska nå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen väl under två grader. I den siffran finns då både hela den privata konsumtionen med mat, boende och privata resor, och de utsläpp som orsakats under arbetet, som tjänsteresor, lokaler, energiåtgång och inköp av material – alltså det som vid Uppsala universitet i dag uppgår till 8 ton per anställd.
– Man förstår nästan inte hur det ska vara möjligt. Men det måste ske. Det handlar om systemskiften som måste till, som vi inte riktigt kan föreställa oss nu. Samtidigt är det vi, var och en av oss, som måste göra förändringen, säger Karolina Kjellberg.