Universitetet tvekar om samarbete med pingströrelsen
Pingströrelsens teologiutbildning och Uppsala universitet har långt framskridna planer på ett forskningssamarbete. Men efter en artikel i nyhetsmagasinet Fokus, där flera personer ifrågasatte planerna, har samarbetet gjort halt - i alla fall tillfälligt.
I slutet av september lät Fokus i en stor artikel tre kända vetenskapsprofiler, däribland Bo Rothstein, kommentera det planerade samarbetet mellan Uppsala universitets teologiska fakultet och PTS under rubriken "Gud på universitetet". Alla uttalade sig kritiskt. Även Åke Green, uppmärksammad pingstpastor på Öland, och Åsa Waldau i Knutby kritiserade från sin horisont kopplingen till universitetet. Artikeln var inte seriös, menar Jan-Åke Alvarsson.
- Man kan ana fördomar mot just pingströrelsen, till exempel genom kopplingen till Knutby och Åsa Waldau, som inte ens hör till pingströrelsen, säger Jan-Åke Alvarsson.
Efter att artikeln publicerats stoppade Sven-Erik Brodd, professor och dekan vid teologiska fakulteten, samarbetsprocessen.
- Artikeln skapade osäkerhet på punkter där det måste vara glasklart att båda parter har samma avsikter. Men som jag ser det nu var artikeln inte korrekt och representativ. Man har bara samlat citat från udda figurer, säger Sven-Erik Brodd.
Samarbetet ska heta Institutet för pentekostala studier, IPS. Bakom namnet döljer sig ett stort internationellt forskningsfält där man studerar väckelsen inom pingströrelsen som är en av de snabbast växande religiösa rörelserna i världen.
- Pingstväckelsen påverkar samhällsutvecklingen på många platser och det finns mycket att forska kring. Men vi på teologen saknar den kompetensen, säger Sven-Erik Brodd.
I den nyss gjorda utvärderingen av all forskning vid Uppsala universitet bedöms det planerade samarbetet vara "intressant". I Uppsala där även katolska kyrkan och Evangeliska fosterlandsstiftelsen har utbildningar finns dessutom goda förutsättningar för ett bredare samarbete, tror Jan-Åke Alvarsson.
- Det skulle skapa ett dynamiskt teologiskt liv och berika forskningen, säger han.
Han ser inga problem med kopplingen mellan kyrka och vetenskap.
- Jag tror på den definierade subjektiviteten. Alla forskare gör val hela tiden, och ju mer vi vet om forskaren desto mer vet vi om vad som styr forskningen. Inom mitt fält, antropologin, finns den positivistiska vetenskapssynen från 50-och 60 -talen nästan inte kvar, säger han.
Sven-Erik Brodd menar att religionsforskningen blir allt viktigare. Men om forskaren är ateist, kristen eller muslim är egentligen ovidkommande.
- Att säga att en troende inte ska forska inom teologi är en konstig attityd. Vi bryr oss inte om tron, det är forskningsresultatet som räknas, säger han.
Fakta
På 16 olika platser i Sverige bedrivs undervisning i religionsvetenskap med Högskoleverkets godkännande. På knappt tio av dessa kan man ta en teologisk kandidatexamen och på sex kan man doktorera.
Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium flyttade från Ekerö till Uppsala i februari i år, och har ett 20-tal heltidsstudenter.
På 16 olika platser i Sverige bedrivs undervisning i religionsvetenskap med Högskoleverkets godkännande. På knappt tio av dessa kan man ta en teologisk kandidatexamen och på sex kan man doktorera.
Pingstförsamlingarnas teologiska seminarium flyttade från Ekerö till Uppsala i februari i år, och har ett 20-tal heltidsstudenter.
Så jobbar vi med nyheter