Eva Tiensuu Janson, universitetes talesperson, har inte läst dokumenten själv och vill inte kommentera de olika forskarnas inställning innan åklagarens utredning är gjord. "Olika personer har tolkat olika saker på olika sätt. Vi har inte varit där, så att säga.", säger hon.
Uppsala universitet måste vidta disciplinära åtgärder mot de som är ansvariga för att etiklagar inte följts. Det sa professor Martin Björck, med stor erfarenhet av att fatta beslut i etikprövningar, tidigare i veckan. Bakgrunden var UNT:s avslöjande av turerna runt den covidforskning som utreds av åklagare.
Och en sådan utredning kan bli aktuell, säger Eva Tiensuu Janson, ställföreträdande vicerektor och universitetets talesperson i frågan.
– Absolut kan det här leda till åtgärder. Men under åklagarens utredning måste vi avvakta, säger hon.
Otvivelaktigt är att en forskare vid Uppsala universitet som inte sökt etiskt tillstånd för forskning när det behövs har brutit mot universitetets riktlinjer.
– Gör någon det, då är det mycket illa. Men jag kan inte ta ställning till det i det här fallet, det är under utredning, säger hon.
Genom att läsa mejl, sms och yttranden har UNT kunnat skildra spelet bakom kulisserna runt den anmälda studien. I materialet finns anklagelser om smutskastning, historieförvrängning, mörkläggning och uppmaning till lögner för att dölja sanningen. Huvudpersoner i historien är professorerna Åke Lundkvist och Björn Olsen på ena sidan, och docent Erik Salaneck på andra, alla kolleger vid Uppsala universitet.
Eva Tiensuu Jansson uttalar sig mycket försiktig om historien.
– Jag har inte själv läst dokumenten som ligger till grund för detta. Reportaget speglar bilder som olika personer har av vad som hänt.
Hon gör skillnad på turernas olika delar, där den juridiska frågan om etiska tillstånd är den ena och det hon kallar personliga konflikter den andra. Men universitetets system för att hantera sådana här händelser har fungerat, menar hon. Misstankar om oegentligheter har förts fram från forskare till deras chef, prefekten, som tagit det till rektor, som skickade vidare till ansvarig myndighet, som tog det till åklagare.
De personliga konflikterna hanteras av institutionerna.
– Personer har tolkat saker på olika sätt. Respektive institutioner hanterar det och pratar med sina forskare. Det har gjorts försök att få de inblandade att mötas, med en extern medlare, för att reda ut reda ut vad som hänt. Men jag tror inte att det kommit till stånd. Men det vore önskvärt, säger hon.
Eva Tiensuu Janson villinte kommentera sms:et där Åke Lundkvist skriver om att konstruera en hållbar story.
Men runt en sak går det att sätta ned foten redan nu menar Eva Tiensuu Janson: språkbruket. När manuset till den aktuella artikeln ligger klart i april 2020 skriver Åke Lundkvist i mejl till redaktören Björn Olsen och medförfattaren Erik Salaneck, att han "äntligen vittrar blod, mycket blod från FoHM:s toppskikt" (Folkhälsomyndigheten, reds anmärkning).
– Det finns mejl med ett språk som inte är lämpligt, och det ska ha diskuterats med vederbörande. Det är prefektens ansvar att göra det och har inte det skett så ska det ske. Vi ska alla hålla en god ton och ha ett respektfullt sätt, säger Eva Tiensuu Janson.
Erik Salaneck har också berättat att han upplevt att han uppmanats att ljuga för att dölja sanningen. I ett sms refererade Åke Lundkvist till en överenskommelse där även Björn Olsen var med, om att Erik Salaneck skulle "konstruera en hållbar story". Erik Salaneck hade då öppnat för att avpublicera studien. Att det här skulle vara en uppmaning till lögn förnekar både Åke Lundkvist och Björn Olsen. Eva Tiensuu Janson vill inte göra någon tolkning.
– Men självklart, oavsett vad det gäller, ska inte sanningen mörkas. Men vi vet inte vad man menat här, säger hon.
Precis som flera andra UNT talat med pekar Eva Tiensuu Janson på doktorandernas situation. I historien finns flera doktorander inblandade.
– Som doktorand är man alltid väldigt utsatt, när det är så här med så stort medialt intresse är man ännu mer utsatt. De har erbjudits stöd, säger hon.
På patientmedigivandet nämns inte ordet forskning. Där talas om en ny diagnostisk metod. Universitetet vill inte kommentera före åklagares utredning.
Kan du dra några lärdomar av den här historien?
– Att vi behöver bli ännu bättre på att informera om vad som gäller kring etiska frågor. Vi vill höja kunskapsnivån, säger hon.
I höst lanserar därför universitetet en ny etikkurs för alla nyanställda, som man måste ta innan man får handleda doktorander. Det införs även förtroendepersoner för forskningsetik, ett slags bollplank när forskare behöver stöd och hjälp.
De båda prefekterna har avböjt att kommentera.
UNT har även ställt frågor till tidskriftens brittiska förlag Taylor and Francis, som valt att inte svara.