Universiteten manliga bastioner
Män och kvinnor på samma arbetsplats arbetar ofta under skilda villkor. - Så ser tyvärr samhällsstrukturen ut, säger Anna Wigforss, på Arbetsmiljöverket.
- Men ofta är det tvärtom. För att se det gäller det att titta noga och det är just vad man verkar ha gjort vid fysiksektionen på Uppsala universitet, säger Anna Wigforss, som är sakkunnig i psykosociala frågor på Arbetsmiljöverket.
Bilden från fysiksektionen med många små, ofta subtila skillnader i manliga och kvinnliga doktoranders arbetsvillkor som tillsammans bildar en systematisk diskriminering, är inte unik.
Typisk arbetsplats
- Det känns som ett typiskt läge. Men de här strukturerna framträder ofta tydligare inom universitetsvärlden som närmast är en bastion när det gäller manliga mönster, säger Anna Wigforss.
För en sådan traditionellt manlig arbetsplats är det karaktäristiskt att män till skillnad från kvinnor många gånger rekryteras på informell väg. Och att en majoritet av personalen kan betraktas som ointresserad av jämställdhetsfrågor men välvilligt inställd till förändring om det visar sig finnas behov, är inte heller unikt för Uppsala universitet.
- I mina öron låter det väldigt typiskt för stora arbetsplatser. Men många arbetsgivare blir glada för konkreta resultat och förslag till åtgärder, säger Anna Wigforss.
Anneli Andersson, doktorand vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet och tidigare universitetets jämställdhetshandläggare, har fungerat som mentor i arbetet med enkätstudien.
- Den är viktig och jätteintressant. Att den ger en så bred bild är bra, säger hon som särskilt lyfter fram resultaten runt rekryteringsfrågorna.
Omedveten diskriminering
Det mesta av den diskriminering som rapporten visar på sker dock inte medvetet, menar Anneli Andersson.
- Det sitter i väggarna. Vi förstärker det vi känner igen oss i och vi bygger upp nätverk och strukturer som gör att det är lättare för oss att vara kvar, säger hon.
FAKTA
Så här gjordes undersökningen
Arbetsmiljö. Enkäten om 97 frågor rörande rekrytering, arbetsmiljö, framtidsplaner, handledning och jämställdhet skickades till samtliga doktorander, 105 stycken, inom den fysiska sektionen. Nettosvarsfrekvensen blev 63 procent. Bland de kvinnliga doktoranderna var nettosvarsfrekvensen 78 procent.
Arbetet med enkätstudien finansierades av universitets jämställdhetskommitté, fysiksektionen samt Institutionen för kärn- och partikelfysik.
Så jobbar vi med nyheter