Fler ska gå på högskola, och fler ska klara sina studier. Det är innebörden i regeringens förslag om breddat deltagande i högskolan. Men förslaget är ogenomtänkt och otillräckligt utrett. Så sammanfattar Uppsala universitet sitt remissyttrande.
– Det här kom i somras, relativt oannonserat, med ett kortfattat underlag i form av en promemoria från utbildningsdepartementet. Vi tycker inte den motiverar lagändringen, säger Anders Malmberg, prorektor på Uppsala universitet.
En sådan här lag här måste vara lätt att agera efter, påpekar han.
– Men det kommer att bli svårt att säga när någon bryter mot lagen, begreppet är inte tydligt.
Det var i somras som högskoleminister Helene Hellmark Knutsson (S) gick ut med att regeringen vill byta ut begreppet "breddad rekrytering" i högskolelagen mot "breddat deltagande". I intervjuer betonade hon vikten av stöd till studenter för att de ska kunna fullfölja sina studier.
Uppsala universitet invänder inte mot att arbeta med bredare rekrytering och deltagande. Tvärtom är det viktigt, menar Andes Malmberg.
Är ni nöjda med vad ni gör i dag för att nå fler och få fler att fullfölja utbildningen?
– Nöjd kan man aldrig vara. Analyser visar att det fortfarande finns drag av snedrekrytering, men det sker bredare intag till högskolan, vi har inga stora problem med avhopp och vi jobbar hela tiden med detaljer för att förbättra oss. Men allt drar resurser. Ska många fler få särskilt stöd så kostar det också mer, säger Anders Malmberg.
Risken finns att kvaliteten på utbildningen försämras och förslaget kan uppfattas som att kraven på studenterna sänks för att få fler studenter att fullfölja sin utbildning, skriver universitetet.
Det breddade deltagandet ska inte få några ekonomiska konsekvenser, enligt lagförslaget. Det här är problematiskt, och kan komma att ske på bekostnad av annat och leda till minskad undervisning med lärare för studenterna skriver Uppsala universitet.
En annan kritik gäller lagförslagets krav på ökad geografisk tillgänglighet. I sitt yttrande skriver universitetet att det kan öppna för statlig detaljstyrning, där regeringen bestämmer var och hur undervisning ska bedrivas, vilket i sin tur kan leda till prioriteringar på andra grunder än utbildningskvalitet.
– Vi har sett det vid Högskolan Dalarna, där regeringen sagt nej till att låta högskolan samla verksamheten i Falun. Men politikerna ska inte peta på det sättet. Vi förstår att högskolan har en viktig samhällsroll och att politiker vill använda oss i olika ändamål - men drivs det här för långt går det ut över vårt grunduppdrag: utbildning och forskning av högsta kvalitet, säger Anders Malmberg.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, välkomnar i sitt yttrande själva lagförslaget om breddat deltagande, men kritiserar promemorian som utvecklar lagförslagets innebörd. SLU betonar studentens eget ansvar och skriver att det aldrig kan "bli högskolans uppgift att tillse att var och en som börjar och fullföljer utbildningen". Individens eget ansvar är en helt avgörande principiell skillnad mellan den obligatoriska skolan och det fria valet att läsa på högskola, skriver SLU.
– Syftet med den högsta akademiska utbildningen är inte att alla människor ska gå där. För det finns grundskola och gymnasium. Men det betyder inte alls att det inte finns potential i grupper som vi i dag är dåliga på att fånga upp, och vi jobbar gärna mer med bredare rekrytering och deltagande, säger Karin Holmgren, prorektor på SLU.
Precis som Uppsala universitet är SLU skarpt kritiskt mot ansvaret för att tillgängliggöra utbildningar i hela landet och att detta inte skulle innebära merkostnader.
"Det måste vara universitetsledningens eget beslut att lokalisera utbildningen där den kan bedrivas med högsta möjliga kvalitet, skriver SLU.