Unikt järnåldersfynd vid Ultuna

- Vi hade på känn att vi skulle göra fynd, men inte att de skulle vara så omfattande. Det säger arkeolog Helena Hulth från Societas Archaeologica Upsaliensis som leder arbetet.
- Det här är första gången vi hittar ett hus på Ultuna.
De fynd som hittills säkrats är flera hål till de takbärande stolparna i vad man tror varit ett så kallat treskepps stolphus. Den definitiva dateringen är inte klar, men Helena Hulths säger yngre järnålder som tidsangivelse och menar därmed ungefär år 500 till 900 efter Kristi födelse.

Husfynden ligger nedbäddade i ett tjockt avfallslager. De bekräftar bilden av Ultuna som strategisk boplats för en framväxande aristokrati, som spelade stor roll i landets utveckling mot ett organiserat samhälle och så småningom kungarike.
Fynden förvånar alltså inte, men är ändå glädjande eftersom området blivit svårt sargat genom drygt 150 år som plats för växande lantbruksutbildningar. Vid flera omdaningar har det inte gjorts några arkeologiska undersökningar alls.
- Det är inte så mycket kvar, konstaterar Helena Hulth.

Trots den hårda sentida framfarten har en hel del undersökts vid Ultuna. Den förste att kartlägga mer organiserat var naturforskaren och historikern Olof Rudbeck. På riksdrotsen Gabriel Oxenstiernas uppdrag skulle han bygga ladugårdar och stall vid Ultuna. Han hittade då omkring 700 ättebackar och undersökte flera av dem. Vid mitten av 1800-talet, då lantbruksutbildningarna startade, gjordes ett verkligt storfynd. Det var 1854-55 som man hittade en för Mellansverige unik båtgrav efter en storman från 600-talet.

Unikt järnåldersfynd vid Ultuna

Inför bygget av nytt biocentrum vid SLU Ultuna har arkeologerna för första gången på platsen påträffat ett hus, eller rättare sagt resterna av ett stolphus från yngre järnålder.