Unikt forskningsprojekt om patientjournal på nätet
464 Uppsalabor kan i dag läsa sin egen husläkarjournal via internet. Välinformerade patienter leder till färre läkarbesök, nöjdare patienter och en smidigare arbetssituation för läkaren. Det visar en utvärdering av ett forskningsprojekt om patientjournaler på nätet.
Ture Ålander.
Foto:
Projektet stoppades 2003 eftersom enligt lag är det bara befattningshavare inom vården som får ha direkt tillgång till patientjournaler. Som patient räknas man inte som befattningshavare.
Men när verksamheten fick prägel av forskningsprojekt fanns det inte längre några hinder att fortsätta med verksamheten.
Forskningsprojektet bedrivs vid Ture Ålanders husläkarmottagning i centrala Uppsala. Bakom projektet står också Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet samt IT-enheten vid Uppsala läns landsting.
När projektet stoppades 2003 deltog 205 patienter i försöket.
Utvärdering pågår
För närvarande pågår en utvärdering av det tidigare projektet. Bland de resultat som hittills föreligger kan nämnas följande:
92 procent anser att de inte har några problem att logga in till sin patientjournal på nätet.
0 procent, alltså ingen av patienterna anser att de har något problem med säkerheten i systemet.
76 procent tycker inte att det är svårt att förstå vad som står i journalen.
49 procent anser att de har nytta eller stor nytta av att läsa sin journal på nätet.
8 procent av de som använder sig av systemet anser att deras kontakter med husläkarmottagningen per telefon och läkarbesök minskat.
Ture Ålander har ca 2200 listade patienter. Samtliga över 18 år har erbjudits att delta i det så kallade Vårdkonto-projektet.
Med hjälp av en pinkod och lösenord kopplar patienten upp sig till Internet för att logga in till sin patientjournal. Lösenorden är engångslösenord och skickas till patientens mobil via sms.
- Vi vill förbättra vården för människor och därför är projektet väldigt intressant. Det här systemet underlättar både för mina patienter och för mig som läkare, säger Ture Ålander.
Utvärderingen hittills visar att det är främst äldre, kroniskt sjuka och rörelsehindrade som anser sig ha störst nytta av att kunna sitta hemma och läsa sin patientjournal.
- Intresset att delta har inte nämnvärt med vare sig kön eller ålder att göra, vilket i och för sig är en liten överraskning, säger Ture Ålander.
Många uppgifter
Vad är det då som patienten kan se när han eller hon sitter där hemma på sin kammare, uppkopplad till sin patientjournal?
Här är några exempel:
Uppgifter om läkemedel, labsvar, bokade tider och vårdhistorik.
Patienten kan också klicka sig vidare till Infomedica, en hemsida på nätet som fungerar som ett medicinsk uppslagsverk.
Den elektroniska journalen ger också patienten möjlighet att kommunicera med sin läkare med hjälp av ett särskilt meddelandesystem, ett slutet e-postsystem.
Men det finns trots allt uppgifter som patienterna inte kan läsa genom vårdkontot. Det gäller exempelvis referensvärden för provsvar och svar på konsultremisser från andra läkare. Anledningen är omtanken om patienten, ett provsvar eller remissvar står inte alltid för goda nyheter.
Inga svårigheter
I utvärderingen angav tre fjärdedelar av patienterna att de inte hade några svårigheter att läsa eller förstå sin journal. Och det är något som glädjer Ture Ålander.
- Jag försöker medvetet skriva en svenska så att alla ska förstå. Patientens förståelse av sin journal är en förutsättning för att det här ska fungera, säger Ture Ålander.
Ytterligare en finess i sammanhanget är att patienten vet vilka uppgifter som finns hos läkaren.
- Patienten kan lätt se om det är några uppgifter som fattas i journalen, något som patienten tycker är viktigt. Det har jag varit med om, exempelvis att en patient var allergisk, men det framgick inte av journalen, berättar Ture Ålander.
Så jobbar vi med nyheter