Unik tapet ger 1700-talskänsla
Botanisten Carl von Linné är en av Uppsalas mest kända personer genom tiderna. Lagom till årets turistsommar har ett av rummen hans gamla professorsbostad i Linnéträdgården fått unika tapeter med 1700-talskänsla.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Ett steg i detta arbete är de nya tapeterna, handmålade på handgjort papper av linnelump och hopsydda till hela väggfält innan de spikades upp.
Hur väggarna såg ut när Linné bodde i huset är det ingen som vet. Inte ens den minsta tapetrest har påträffats. De enda spåren efter gamla tapeter som Linnésällskapet fann när man tog över huset på 1930-talet var spikhål i väggarna. På 1700-talet syddes tapetvådorna samman till hela väggfält, som sedan spikades upp. Tapeterna tillhörde bohaget. Vid flytt var det bara att dra ut spikarna och ta med sig väggprydnaderna.
Som förlaga vid den här unika nytillverkningen användes i stället tapetrester från ett hus tvärs över gatan, som Linnés dotter Sofia lät bygga 1810-1812. Stämplar på baksidan visade att dessa tepeter hade tillverkats av tapetserarmästare Gustaf Johan Bure, som drev verkstad i Uppsala 1762-1672, då Linné bodde i dagens museum. Det var så nära tapeterna i Linnés bostad som man kunde komma.
Oändlig möda och stor hantverksskicklighet ligger bakom de tapeter med blått blommönster, som i dag pryder ett av muséets rum. Papperet är tillverkat för hand av linnelump, precis som man gjorde på Linnés tid. Varje blomma har målats för hand, och våderna har sedan sytts ihop med linnetråd till hela väggfält. In i minsta detalj har man strävat efter att arbeta med historiskt korrekta material och tekniker. Ett avsteg är att tapeterna inte spikades direkt i väggen utan i en särskild trälist.
Den första botaniska trädgården i kvarteret anlades av Olof Rudbeck d ä 1655, men huset byggdes först 1693 som bostad åt Rudbecks son Olof d y, som tog över faderns professur.
När Linné flyttade in 1741 var huset "mer likt en rövarkula och ugglenäste än en professorsbostad".
Det blev arkitekten Carl Hårleman som gjorde om både hus och trädgård. Den siste att använda dagens Linnémuseum som bostad var tonsättaren Hugo Alfvén, under många år director musices vid Uppsala universitet och ledare för OD. Han flyttade ut i början på 1930-talet.
Källa Statens fastighetsverk beskriver i tidningen Kulturvärden 2/04 i detalj hur tillverkningen gick till.
Så jobbar vi med nyheter