Det framgår av en unik svensk studie, som på måndagen presenterades vid en stor hjärtkongress i Barcelona samtidigt som den publicerades i den ledande medicintidskriften New England Journal of Medicine.
– Våra resultat kommer att förändra vårdrutinerna vid misstänkt hjärtinfarkt över hela världen och leda till att dagens medicinska läroböcker måste skrivas om, säger professor Stefan James vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR, och Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
I mer än 100 år har det varit rutin att ge extra syrgas till patienter med misstänkt hjärtinfarkt i tron att detta minskar risken för att en del av hjärtmuskeln får bestående skador till följd av syrebrist.
Ändå är det först nu som en kontrollerad vetenskaplig studie undersökt om så verkligen är fallet – och kommit fram till att svaret är nej.
Studien, som har samordnats från UCR, omfattar 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt vid 35 svenska sjukhus.
Redan i ambulansen eller på akutmottagningen fördelades patienterna med slumpens hjälp på två grupper. I den ena fick de, i enlighet med gällande rutin, andas syrgas genom en andningsmask under flera timmar. I den andra fick de fortsätta att andas vanlig luft, som bara till 20 procent består av syrgas.
När alla resultat nu har sammanställts står det klart att extra syrgas varken gjorde till eller ifrån för patienternas prognos. På ett års sikt var dödligheten lika (oväntat) låg, runt fem procent, i gruppen som hade fått syrgas som i gruppen som hade andats vanlig luft. Det fanns inte heller några skillnader mellan grupperna när det gällde risken för att ännu en gång behöva läggas in på sjukhus till följd av en ny hjärtinfarkt.
Den nya studien har gjorts inom ramen för det svenska kvalitetsregistret för hjärintensivvård, Swedeheart. Genom att man kunnat utnyttja ett befintligt kvalitetsregister för all datahantering har studien genomförts till en bråkdel av den kostnanad som en så stor klinisk studie normalt brukar kosta.
– När resultaten presenterades här i Barcelona lovprisades de svenska registren, som gör den här typen av studier möjlig. Den här modellen kan användas för att utvärdera många fler etablerade terapier inom vården för vilka det saknas strikt vetenskaplig evidens, säger Stefan James.