Jonas Jarvius, vd för bolaget Q-linea, tittar på sin klocka och utbrister att företaget fyllde fem år häromdagen.
– Det borde vi fira med jordgubbar och champagne eller att grilla. Fast vi kanske får hitta på något annat, säger han slänger en blick på gråvädret utanför kontorsfönstret.
För fem år sedan hade Jonas Jarvius och några forskarkollegor från Rudbecklaboratoriet precis bestämt sig för att starta Q-linea. Innan det drevs verksamheten inom bolaget Olink och var bland annat ett forskningsprojekt åt det svenska försvaret.
Men så kom en förfrågan från försvarsmakten i Frankrike som ville ta fram ett system för att undersöka giftiga ämnen i luften. Det blev startskottet till att Q-linea bröt sig loss och blev ett självständigt bolag.
Samarbetet med det franska försvaret har pågått fram tills nu och nyligen landsattes projektet i Frankrike efter att ha utvecklats under flera år. Systemet som har tagits fram ska bland annat fungera som en detektor för att upptäcka biologiska vapen som exempelvis mjältbrand.
– Det är förlösande att det levererats men samtidigt är det tomt på hyllorna nu så det känns lite konstigt. Det är som att skiljas från en baby. Men det är också väldigt skönt, säger Jonas Jarvius.
Nu är det i stället diagnostik som Jonas och hans kolleger satsar på. Deras senaste projekt kan bli ett effektivt vapen mot den ökande utvecklingen av antibiotikaresistens om allt går som det ska. Genom att mäta svampar och bakterier kan Q-linea snabbt ta reda på vad en patient har i blodet och vad man ska behandla det med.
Poängen är att kunna se vilken sorts antibiotika som ska användas och i vilken dos, i stället för att behandla en patient med ett brett spektrum av antibiotika. På det sättet hoppas man kunna motverka resistensutvecklingen.
– Att först ha fått vara delaktig i att forska fram det här och sedan se att det kan förbättra sjukvården är en viktig drivkraft för mig. Vi kommer kunna rädda livet på många och det är en stor morot att kunna göra skillnad, säger Jonas Jarvius.
Än är det systemet inte i bruk, men målet är att det ska finnas inom sjukvården för att kunna ge snabbare och förbättrad behandling åt patienterna.
– Drömmen är att det ska finnas på alla sjukhus i framtiden.