Ungdomsstraff kan kortas
Straffen för de grövsta ungdomsbrotten kan kortas om ett nytt lagförslag blir verklighet nästa år. I vissa fall kan straffen halveras. På Bärby ungdomshem i Uppsala har man efterfrågat förändringen.
De tre pojkar som nyligen dömdes till vardera tre års sluten ungdomsvård för dödsmisshandeln av 16-årige Riccardo Campogiani på Kungsholmen i oktober förra året, kan få straffen kortade.
Den slutna ungdomsvården är till för samhällets grövsta brottslingar och som är mellan 15 och 17 år när brotten begås. Återfallsfrekvensen för dessa ungdomar är 75-80 procent inom tre år efter avtjänat straff, vilket är avsevärt högre än återfallsandelen bland vuxna som dömts till fängelse, drygt 60 procent inom tre år.
Nästa år kan strafftiden komma att kortas för dessa ungdomar, i vissa fall halveras. Strafftiden kommer i sådant fall också att justeras för de ungdomar som avtjänar sina straff, bl a de dömda för Kungsholmenmisshandeln. Justitiedepartementet utarbetar just nu en promemoria med ett förslag på hur den slutna ungdomsvården ska kunna fungera bättre.
- I den utredning som ligger till grund för departementspromemorian föreslås att tiden på institution kortas mot att en lagstadgad eftervård om sex månader införs, säger Marie Axelsson på Justitiedepartementet.
Utredningsförslaget innebär att de som dömts till minst fyra månaders sluten ungdomsvård ska få tillbringa de två sista månaderna av straffet i frihet. Under sex månader efter avtjänat straff ska den frigivne erhålla eftervård i Statens institutionsstyrelses (Sis) regi, i samverkan med den kommunala socialtjänsten.
De sakkunniga på justitiedepartementet kan ännu inte säga om förslaget kommer att utformas i enlighet med utredningens förslag. Helt klart är dock att regeringen vill lagstadga om en eftervård för dem som dömts till sluten ungdomsvård för att minska återfallsrisken, och att det torde få som följd att straffen kortas, i enlighet med utredningen.
- I remissvaren till utredningen har framkommit kritik mot att eftervården är lika lång oavsett om straffet är fyra månader eller fyra år. Vi undersöker nu om det finns andra alternativ, säger Marie Axelsson.
På Bärby ungdomshem i Uppsala avtjänar just nu ett femtontal ungdomar straff utgivna som sluten ungdomsvård, för bl a grova sexual- och våldsbrott. Per Blomkvist, chef för ungdomshemmet, har länge efterfrågat en kortad tid på institution.
- Utslussningen till samhället fungerar inte alltid så bra. I en del fall saknas det stöd från socialtjänsten för ungdomarna när de avtjänat sina straff. Vi skulle vilja ha en utslussningsmöjlighet under vår tillsyn. Det innebär att de dömda får tillbringa den senare delen av straffet ute i samhället. Det skulle leda till en bättre integration, säger Per Blomkvist.
Tanken är att den dömde ska kunna sitta av två månader av straffet i sin bostad, söka arbete eller påbörja utbildning och samtidigt ha kontakt med ungdomshemmet. Efter avtjänat straff ska Sis och socialtjänsten tillsammans ansvara för eftervården.
UNT Fakta
Lagen om sluten ungdomsvård
Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) från 1999 ersätter fängelse för dem som är 15-17 år när brottet begås. Syftet är att hålla unga borta från fängelser eftersom de riskerar att få ett fördjupat kriminellt beteende där. Ny forskning vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet visar att den slutna ungdomsvården leder till marginellt färre återfall i brott jämfört med fängelse, trots högre personaltäthet och att ungdomsvården är mångdubbelt dyrare än fängelsevården.
Lagen om sluten ungdomsvård
Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) från 1999 ersätter fängelse för dem som är 15-17 år när brottet begås. Syftet är att hålla unga borta från fängelser eftersom de riskerar att få ett fördjupat kriminellt beteende där. Ny forskning vid Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet visar att den slutna ungdomsvården leder till marginellt färre återfall i brott jämfört med fängelse, trots högre personaltäthet och att ungdomsvården är mångdubbelt dyrare än fängelsevården.
Så jobbar vi med nyheter