Ungdomscentrum: ''Försäljning förekommer på alla skolor''
Försäljning av knark förekommer på alla skolor. Är det Boland nu, så kan det vara en annan skola nästa månad. Det går upp och ner, beroende på vilka elever som går där och vilka kontakter de har, säger Eva Köpman som är enhetschef på Ungdomscentrum.
— Då kommer det fram en del, vissa har gjort beställningar i skolan, säger Eva Köpman.
Det kan också vara personal på skolan som ringer och berättar att de är oroliga, kanske har de sett att en bil brukar komma vid lunchtid, och att många ungdomar samlas vid den bilen, berättar hon.
— Det är inte konstigt att man säljer ute på skolorna, för där finns många unga. Ju fler ungdomar man når, desto större är förstås sannolikheten att man hittar några som vill köpa knark. Men det är jätteviktigt att försöka få bort det, säger Eva Köpman.
Gymnasieskolor idag är ofta stora, det finns stora ytor och man kan befinna sig på en skola ett tag innan man uppmärksammas. Det kan ta ett tag innan man blir upptäckt, berättar Eva Köpman.
Det är många led från att drogerna smugglas in till att de säljs i skolan. Narkotikan på skolorna är uppdelad i ganska små mängder, dels för att det är farligt, och dels är det en försäljningsteknik, berättar Eva Köpman.
— Högst upp i den här pyramiden sitter personer med väldigt mycket pengar. Medan det tionde ledet kanske säljer ute på skolorna och får en liten vinst som de använder till att finansiera sitt eget missbruk.
Olle Jarstad är chef för ungdomsenheten på Uppsalapolisen. Även han menar att man inte ska peka ut Bolandsskolan för problem med droger i skolan.
— Jag skulle snarare säga att det finns andra skolor som förtränger och sopar sina problem under mattan. Bolandsskolan drar sig inte för att göra det här problemet synligt, utan de jobbar verkligen för att få bort knarket.
Att man provar en drog behöver ju inte betyda att man blir missbrukare, säger Olle Jarstad.
— Men ju fler som provar, desto fler löper förstås risken att hamna i ett missbruk.
Hasch är fortfarande klassisk som "öppningsdrog" till de andra drogerna. De personer som testar hasch brukar ofta hålla på med alkohol och rökning. Röker man redan är det enklare att stoppa en haschpipa i munnen.
— De flesta som provat röka hasch har vänner eller släktingar som håller på med det. Bekantskapskretsen spelar stor roll.
Om polisen får ett tips om att en person skulle hålla på med droger kollar de sitt register för att se om personen är känd från förut. Polisen försöker också kartlägga personens bekantskapskrets.
— Ser vi till exempel att Kalle, som vi misstänker brukar knark, känner Pelle som sålt knark i fem år är det lätt att se ett samband, säger Olle Jarstad.
Det gäller att försöka komma på Kalle när han är narkotikapåverkad. Först tar polisen ofta kontakt med skolan.
— Det förekommer att vi hämtar en person i skolan, bedömer vi att personen är påverkad får han eller hon följa med oss.
Efter det kopplas Socialtjänsten in. Polisen försöker alltid se till att någon av föräldrarna eller Socialtjänsten är med under förhöret.
Efter förhöret kan socialjouren hjälpa personen att sluta med hjälp av olika behandlingsprogram.
Så jobbar vi med nyheter