I en färsk rapport redovisas ungdomarnas bruk av alkohol, narkotika och tobak runt om i landet. Av landets 21 län hamnar Uppsala på tredje plats. Det vill säga att det bara finns två län, Jönköping och Östergötland, där ungdomar använder mindre alkohol, narkotika och tobak än i Uppsala.
Länsrankningen bygger på ett index, en sammanvägd siffra, som anger alkohol–, narkotika– och tobakskonsumtionen bland 65 000 elever i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet.
Enligt rapporten har utvecklingen i Uppsala län varit mer positiv än på flera andra håll. I en tidigare rankning, som gäller perioden 2012–2016, hamnade Uppsala län på femte plats. I årets undersökning har Uppsala län avancerat till plats nummer tre. I botten ligger Skåne, Jämtland och Gotland.
Skillnaderna i alkoholkonsumtion mellan länen är så stora att de kan få betydelse för ungdomarnas drickande som vuxna. Det tror Ulf Guttormsson vid den ideella organisationen CAN, Centralförbundet för alkohol– och narkotikaupplysning, som står bakom rapporten.
– På det sättet är det bättre att växa upp i Uppsala län jämfört med län som fått betydligt sämre siffror, säger han.
Ungdomarnas dryckesvanor i Sverige har genomgått dramatiska förändringar de senaste decennierna.
I början av 1970-talet hade nio av tio elever i årskurs 9 druckit alkohol någon gång under de senaste tolv månaderna. Sedan dess har antalet unga alkoholkonsumenter stadigt minskat och en milstolpe passerades 2013. Det året var första gången sedan mätningarna startade som en majoritet av niondeklassarna i riket uppgav att de inte nyttjade alkohol.
Trenden har därefter förstärkts ytterligare och 2017 var det sex av tio i årskurs 9 som inte drack. Utvecklingen har varit likartad även i Uppsala län och 2017 svarade 60 procent av 16-åringarna att de inte druckit det senaste året.
Vad är då förklaringen?
– Att ungdomar dricker mindre kan bero på att de umgås mycket via datorn. Det blir mindre tid att hänga i parken och i stället är ungdomarna hemma där de är övervakade av föräldrarna, säger Ulf Guttormsson som för fram ytterligare en rad förklaringar:
* Föräldrarna har blivit mer restriktiva med att köpa ut och bjuda barnen på alkohol, eventuellt till följd av informationskampanjer.
* Hälsotrender bland ungdomar.
* Ungdomsperioden har förlängts. Det kan få unga att anamma vuxnas alkoholvanor först högre upp i åldrarna.
* Ökad invandring av unga från kulturer där man avstår från alkohol.
– Att en så stor del av tonåringarna i dag inte dricker kan göra det enklare att säga nej för den som inte vill dricka. Tidigare kanske en del drack för att kompisarna gjorde det, trots att de egentligen helst hade avstått, säger Ulf Guttormsson.
Utifrån det faktum att kurvorna fortsätter att peka nedåt gör han bedömningen att ungdomarnas alkoholkonsumtion kommer att sjunka ytterligare några år.
Att yngre drar ner på drickandet kan få positiva följder under lång tid i och med att de alkoholvanor som grundas i unga år tenderar att bli beständiga.
– Mellanölsgenerationen som växte upp på 1960- och 70-talet när unga drack mycket börjar nu gå i pension. De bär med sig sina alkoholvanor och dagens äldre dricker mer än vad de äldre gjorde för 20 år sedan, uppger Ulf Guttormsson.
Alkohol har en stark koppling till vissa brott, exempelvis misshandel. Enligt CAN:s enkäter har allt färre ungdomar i samband med berusning utsatts för våld, hamnat i gräl med kompisar eller råkat ut för olyckor.
Man kunde förvänta sig att nedgången i alkoholkonsumtion skulle kompenseras av en motsvarande uppgång i narkotikaanvändning. Men så verkar det inte vara. I Uppsala län har andelen ungdomar som någon gång använt narkotika minskat från 8 till 6 procent under de senaste tio åren.
– Att narkotikabruket inte ökat kan bero på att det är främmande i vår kultur och något som samhället tar avstånd från. Den som använder narkotika riskerar dessutom att straffas för brott, säger Ulf Guttormsson.