Unga Àr hemma pÄ nÀtet

NÀtet Àr ett fantastiskt verktyg för barn och unga. Det kan man inte tro nÀr man lÀser om alla faror som hotar ens barn pÄ nÀtet.

Barn Àr ofta hemma pÄ internet, som Àr ett fantastiskt verktyg för unga och inte bara innehÄller faror.

Barn Àr ofta hemma pÄ internet, som Àr ett fantastiskt verktyg för unga och inte bara innehÄller faror.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Uppsala2010-12-02 10:05
Tobias Östberg/TT Spektra

– VuxenvĂ€rlden har alltid svartmĂ„lat ungas medievanor, sĂ€ger förelĂ€saren Stig Roland Rask.
Googla pÄ barn och internet och du inser snabbt att nÀtet inte Àr nÄgon plats för barn och unga. Artikel efter artikel beskriver faror och tragedier som hotar sÄ fort de slÄr pÄ datorn.
– Det finns faror pĂ„ nĂ€tet. Problemet Ă€r att debatten tills nu bara fokuserat pĂ„ farorna. DĂ„ glömmer vi de enorma möjligheter nĂ€tet erbjuder barn och ungdomar, sĂ€ger Stig Roland Rask som förelĂ€ser om ungdomar och nĂ€tet.
Han ser tvÄ förklaringar till den svartmÄlning vi ser i dag. Mediernas bevakning Àr en. Den andra Àr att vuxenvÀrlden alltid förfasat sig över barn och ungdomars medievanor.
– PĂ„ 30-talet var det serietidningarna som var farliga, i dag Ă€r det internet.

DÄ som nu handlar det om en rÀdsla för det man inte förstÄr och hÀr tycker han att vi vuxna mÄste kliva fram. Barn och unga Àr inte ute pÄ nÀtet. De Àr hemma pÄ nÀtet. Det Àr en viktig del av deras sociala liv som vi mÄste engagera oss i.
– MĂ„nga förĂ€ldrar kan stĂ„ i timmar i hockeyhallar och ridhus, men kan inte sitta en timme pĂ„ barnens rum och se vad de gör pĂ„ internet. Jag trĂ€ffar ofta ungdomar som önskar att förĂ€ldrarna blev mer delaktiga i deras liv pĂ„ nĂ€tet.
Det skrivs ofta om mobbning och krÀnkningar. Det Àr ett problem, men det skrivs mycket sÀllan om att nÀtet kan vara en möjlig vÀg ur isolering.
– Barn som kĂ€nner sig utanför kan hitta gemenskap och likasinnade kompisar pĂ„ nĂ€tet som de kanske inte hittar i klassen. Det Ă€r ocksĂ„ en plats dĂ€r de kan hitta och utveckla sin identitet, vilket ocksĂ„ Ă€r vĂ€ldigt viktigt.

Det Àr ocksÄ de positiva sociala sidorna han tycker att vi vuxna missar nÀr vi bara ser faror.
– TĂ€nk bara pĂ„ alla barn som kommer hit frĂ„n andra lĂ€nder som pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n tidigare kan hĂ„lla kontakt med sina vĂ€nner och slĂ€ktingar i lĂ€nderna de kommer ifrĂ„n.
NÀtet blir en brygga till den kulturen. Stig-Roland Rask ser ocksÄ att syskon i Sverige pÄ ett helt annat sÀtt Àn tidigare hÄller kontakten.
– Förut tappade yngre syskon lĂ€tt kontakten med Ă€ldre som flyttade hemifrĂ„n. Nu kan de enkelt ha en daglig kontakt pĂ„ Facebook eller MSN.


Checklista för mötesplatser

MedierÄdet har sammanstÀllt en checklista för förÀldrar som funderar pÄ vilka mötesplatser pÄ nÀtet som Àr lÀmpliga för deras barn. HÀr Àr nÄgra av frÄgorna du kan stÀlla dig som förÀlder.

1. Vem eller vilka stÄr bakom mötesplatsen?
Detta bör finnas vÀl synligt redan pÄ förstasidan. Testa gÀrna om det Àr möjligt att komma fram via telefon eller om du fÄr svar pÄ en frÄga via e-post.
2. Finns det information till förÀldrar pÄ startsidan?
Kan du som vuxen ta del av information om mötesplatsens mÄlgrupp, tjÀnster med mera utan att först bli medlem?
3. Vilka regler gÀller?
LĂ€s villkoren noggrant.
4. Vart vÀnder man sig om nÄgot obehagligt hÀnder?
Hur kan barnet anmÀla hÀndelser eller regelbrott pÄ mötesplatsen? GÄr det att blockera anvÀndare som man inte vill ha kontakt med? Finns det nÄgon anmÀlningsfunktion eller tydlig uppgift om vart man vÀnder sig?
5. Bli medlem sjÀlv.
Skapa dig en egen uppfattning genom att sjÀlv testa hur det Àr att anvÀnda mötesplatsen.

InternetrÄd till förÀldrar

Surfdebut vid fyra Ă„r
* 95 procent av barn mellan 9 och 12 Ă„r och 98 procent av unga mellan 12 och 16 anvĂ€nder internet pĂ„ fritiden.
* De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-Ă„ringar Ă€r att spela spel (80 procent), titta pĂ„ filmklipp (70 procent) och chatta (46 procent). MSN och Facebook Ă€r de mest populĂ€ra sociala sajterna.
* Unga mellan 12 och 16 Ă„r tittar mest pĂ„ filmklipp (75 procent), chattar (70 procent) och umgĂ„s pĂ„ sociala sajter (68 procent).
* 2005 var den genomsnittliga debutĂ„ldern för internet nio Ă„r. I dag ligger debutĂ„ldern för internet runt fyra Ă„r.
KÀlla: MedierÄdetexten

Det gör de yngsta
Pojkar, 2–5 Ă„r:
Spela spel (55 procent)
Rita & mÄla (27 procent)
Lyssna pÄ musik (20 procent)

Flickor, 2–5 Ă„r:
Spela spel (55 procent)
Rita & mÄla (33 procent)
Lyssna pÄ musik (26 procent)
KĂ€lla: mediebarn.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Uppsala