Ung och inför rätta
Vad händer egentligen när ungdomar begår brott? Vad kan de bli dömda till och hamnar de i fängelse tillsammans med vuxna brottslingar? Kaktus har pratat med Nils Pålbrant som är ungdomsdomare på Uppsala tingsrätt.
Illustration: Isabelle Bervenius
Foto:
Man brukar prata om tre olika straff för ungdomar. Det första och mildaste är böter. Det är straffet för dem som har begått det som brukar kallas för bagatellbrott, till exempel snatteri. Nästa nivå av straff är ungdomsvård. Om en ungdom är misstänkt för brott, kontaktas socialnämnden som det gör en utredning på personen där man ser efter vad han eller hon har för behov av vård. Om behovet inte är så stort, räcker det med att personen i fråga får en kontaktperson eller går med i ett av de program, som innefattar att man träffas och pratar om droger eller misshandel, lite inriktat på just det man själv har gjort. Det kan exempelvis vara att lära sig att kontrollera sina aggressioner.
Om socialnämnden gör bedömningen att det inte finns behov av vård, kan man dömas till ungdomstjänst. Där får ungdomarna jobba gratis på sin fritid allt från 20 till 150 timmar. Om brottet är allvarligt, kan man kombinera ungdomsvård med ungdomstjänst.
- De flesta sköter sig, men det är en del som återkommer, tyvärr. Men i de flesta fall är ungdomstjänst ett ganska bra straff, det blir en ganska påtaglig konsekvens för den unge, säger Nils Pålbrant. Det är också bättre än böter, eftersom ungdomar oftast inte har så mycket pengar.
Det strängaste straffet är sluten ungdomsvård. Där hamnar man om man är skyldig till allvarliga brott som mord eller till upprepade eller riktigt fula fall av misshandel. - Det är i princip som ett fängelse, säger Nils Pålbrant. Skillnaden på sluten ungdomsvård och vanligt fängelse är att på den slutna ungdomsvården är alla under 21 år och den som blir dömd till tre års sluten ungdomsvård sitter också av exakt dessa tre år. I vanliga fängelser brukar de intagna däremot bli frisläppta efter två tredjedelar av tiden, så den som döms till tre år släpps efter två. Grundtanken är att man inte ska sätta unga människor i fängelse, oftast lär de sig bara fulare knep och riskerar att bli värre brottslingar än de redan är.
- Jag har under min tre år som ungdomsdomare aldrig dömt någon till sluten ungdomsvård, berättar Nils Pålbrant.
De vanligaste brotten bland ungdomar som kommer inför domstol är skadegörelse, till exempel klotter, misshandel och ringa narkotikabrott, det vill säga när man har tagit narkotika själv och blivit påkommen. Enligt Nils Pålbrant är det fler killar än tjejer som åtalas och döms, men skillnaden är ganska liten.
Så jobbar vi med nyheter