Ulrika Frödin upplever att hon inte får rätt vård vid psykiatrin på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Ulrika Frödin har diagnoserna aspergers syndrom, adhd och eips (emotionellt instabilt personlighetssyndrom). Hon har så länge hon kan minnas kämpat med psykisk ohälsa och är sedan många år tillbaka patient inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Under 2023 sökte hon vård på akutmottagningen för vuxenpsykiatri vid Akademiska sjukhuset minst sju gånger. Trots att hon bad om att bli inlagd skickades hon istället hem, vilket har blivit en återkommande händelse som hon har börjat vänja sig vid.
– Jag har flera gånger åkt till psykiatriakuten efter ett suicidförsök, bett om att bli inskriven, men ändå skickats hem. Detta trots att jag förklarat för dem att jag inte vill leva längre. Det har hänt att jag blivit hemskickad och samma dag försökt ta mitt liv, säger hon.
I journalanteckningar från psykiatrin som UNT tagit del av beskriver personal att Ulrika har varit och simmat, spelat kort och att hon "inte upplevs som nedstämd eller ångestdriven". Detta är något som hon själv har svårt att förstå.
Ulrika har försökt avsluta sitt liv flera gånger, kort efter att hon skickats hem från psykiatriakuten.
– Det känns absurt att göra den bedömningen av en person som inte vill leva längre. Bara för att jag spelar spel, är social och skrattar betyder det inte att jag inte lider av självmordstankar. Jag har flera gånger skrivit ut mig själv från psykiatrin eller dragit mig från att åka dit då jag ändå inte får den hjälp jag behöver.
Kan man inte lita på att utbildade läkare gör korrekta bedömningar?
– Är man minsta lilla påläst vet man att det ena inte utesluter det andra. Att en person är suicidbenägen märks inte alltid av utåt sett och man borde kunna förvänta sig att utbildad personal inte gör sådana, i det här fallet, felaktiga bedömningar. Jag blir inte trodd.
Ulrika berättar att hon tappat hoppet om att någonsin få korrekt hjälp och vård.
Hon upplever att hon inte blir tagen på allvar och undrar vad som ska krävas för att hon ska få bli inskriven och vårdad under en längre tid.
"Jag har tappat hoppet om att någonsin bli tagen på allvar", säger Ulrika Frödin.
– Jag kämpar för mina barns skull. Men det känns hopplöst. Det värsta är att mina barn kanske blir utan sin mamma, om jag inte får hjälp snart. Nu får det vara nog, vi med psykiska sjukdomar borde också få den hjälp vi behöver.
Roland Säll, verksamhetschef för psykiatrin på Akademiska sjukhuset, skriver i ett mejl till UNT att han kan inte uttala sig om enskilda patientärenden med anledning av sekretesslagstiftningen, men att han kan svara allmänt:
– Storleken på de resurser vi har inom vården beslutas av vårt politiska styre och att vårt uppdrag är att bedriva den bästa vård vi kan med de resurser vi får oss tilldelade.
Roland Säll, verksamhetschef för psykiatrin på Akademiska sjukhuset, svarar på kritiken.
– I vården genomför vi alltid en medicinsk-psykiatrisk bedömning som ligger till grund för vilken vård som är mest lämplig för den enskilda patienten. De patienter som då bedöms ha behov av heldygnsvård erbjuds detta. Man ska vara medveten om att psykiatriska sjukdomar ibland kan ha ett snabbt växlande förlopp.
Tycker du att akutpsykiatrin fungerar som den ska i dag eller skulle det behövas förändringar?
– Vår akutverksamhet har ett svårt uppdrag, både gentemot samhället och mot den enskilda patienten. Jag anser att vi har hög kvalitet och kompetens för uppdraget och att man om Uppsalabo kan känna sig trygg med att få god vård när man söker akut till oss, avslutar Roland Säll.