Lennart Sandberg var med och grundade Upplands Lokaltrafik, UL.
– Bussen skulle skapa möjligheter. Inte minst för fruar och barn som annars fick ta cykeln. Det var ledstjärnan för oss, säger Lennart Sandberg (C), trafikpolitiker i Uppsala på 1970-talet.
1990 kostade det nio kronor att åka buss enkel tur. Sedan dess har penningvärdet förändrats, kollektivtrafiken byggts ut och biljettpriserna höjts. En vanlig sträcka att åka buss är upp till fem kilometer. Det skulle ha kostat 18 kronor idag om priset hade följt inflationskurvan sedan 1990.
Men det gör den inte. Den kostar 21 kronor mer.
Varför har biljettpriset höjts?
– Biljettpriser höjs bland annat för att kunna finansiera ett större och bättre utbud, säger Jonathan Sundin, utredare på Transportstyrelsen.
För att få kollektivtrafiken att gå runt ekonomiskt behövs antingen mer skattepengar (så kallad subventionering) eller ökade intäkter genom höjda biljettpriser.
På Lennart Sandbergs tid var ungefär en tredjedel av kostnaderna betalda med hjälp av skattemedel. Allt eftersom har subventioneringsgraden ökat.
När Upplands Lokaltrafik bildades skulle bussarna köras av lokala chaufförer och bolag som kunde sin terräng.
– Går man tillbaka till 1970-1980-talet så kostade kollektivtrafiken väsentligt mindre än idag, och det var viktigt för alla, oavsett politisk färg, säger Johan Wadman, vd på branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik.
– I slutet av 1990-talet låg subventioneringsgraden på nationell nivå runt 42-43 procent. Under 2000-talet har den sakta närmat sig 50 procent, säger Johan Wadman.
Enligt honom har subventioneringsgraden ökat samtidigt som satsningarna på kollektivtrafiken gjort det. Inte allra minst när det kommer till dyra tågsatsningar och teknik.
"Biljettpriserna har ökat eftersom att de totala kostnaderna har gått upp ganska rejält", säger Johan Wadman, vd på Svensk Kollektivtrafik.
Ett exempel på det är från 1991 när enkelbiljetten i Uppsala ökade med tre kronor. Det året började Upptåget att rulla mellan Tierp och Uppsala och de nya elektroniska biljettmaskinerna kom på plats.
– Ny teknologi och satsningar på tåg är exempel på sådant som gör att trafiken kostar mer idag, säger Johan Wadman.
Men det är inte bara priserna i kollektivtrafiken som har ökat, utan utbudet har också förbättrats.
Om utbudet blir större, ökar inte intäkterna då?
– Jo, men resandeökningarna och därmed intäkterna kommer oftast med en viss fördröjning, säger Johan Wadman.
Vad är farorna med dessa kraftiga prishöjningar?
– Den uppenbara risken är att man skrämmer i väg resenärer. Det i sin tur kanske leder till att regionerna går miste om ytterligare biljettintäkter, säger Jonathan Sundin på Transportstyrelsen.