U-sväng på prov för Marcelina
Jag har nog aldrig varit så här nervös i mitt liv.Marcelina Zibniewicz, 18 år, sitter i väntrummet till Vägverkets kontor på Fyrisvallsgatan i Uppsala. Hon tittar i en broschyr som handlar om bilen som hon snart ska hoppa in i, en Mazda 626. Snart är det dags för uppkörning.
Foto: Niklas Johansson
— En gång när jag och pappa var ute och körde så kom vi till en rondell, vi började diskutera vart vi skulle och helt plötsligt var olyckan framme. Vår bil blev så trasig att vi fick hyra en annan bil, säger Marcelina.
Sammanlagt har Marcelina tagit 25 körlektioner på körskolan och allt har kostat en stor summa pengar.
— Jag tror inte att det är vanligt att ta så många lektioner i körskolan men jag ville verkligen klara provet på första försöket, säger hon.
Vår pratstund bryts när trafikinspektören Matti Marjamaa kommer. Ute småregnar det och vinden är kylig.
— Det första momentet är att kolla säkerheten i bilen, säger Matti.
— Ja, nu gäller det, säger en nervös Marcelina.
Marcelina kollar blinkers, vindrutetorkare och känner lite hur bilen känns.
Matti förklarar hur provet kommer att gå till.
— Jag kommer inte att göra någon markering om det skulle bli motorstopp den första biten, nu när det är en ny bil för dig, säger Matti.
Men något motorstopp blir det inte. Marcelina kör på och vi närmar oss Luthagen. Trafiken tätnar och det första hindret kommer. En cyklist. Gatan är trång och Marcelina kryper bakom cyklisten ett tag.
Men efter ett tag så kör hon förbi och Matti se belåten ut. Tiden går och Marcelina börjar småprata. Men hon har fortfarande Mattis vakande ögon på sig.
Rondellen vid Svartbäcken är nästa mål. Vi rundar rondellen och kör in på en parkering.
Här kommer nog att hända något klurigt, kanske vill trafikinspektören att Marcelina ska klara något riktigt svårt. Men det visar sig att Matti helt enkelt bara vill att hon ska visa om hon kan backa i trånga situationer.
Sista delen i provet är att göra en u-sväng. Vi kör ut på en landsväg och dimman ligger tät. Vid en trevägskorsning gör Marcelina en snygg u-sväng.
Nu är det inte långt kvar och Marcelina slappnar av. Den sista biten går bra och vi är framme vi Vägverket. Det är knäppttyst i bilen.
Alla väntar vi på de magiska orden. Så kommer de.
— Bra jobbat. Jag kommer att godkänna dig, säger Matti och Marcelina ler stort.
— Men du måste tänka på att titta mer åt vänster och inte bara åt höger, fortsätter han.
När vi kommer ut ur bilen så börjar det tio minuter långa glädjehoppandet.
— Jag kan inte fatta det, jag är så himla glad, skriker Marcelina som strax därefter har fullt sjå med att ringa till familjen och kompisarna.
Så jobbar vi med nyheter