– Det är roligt. Jag tycker om jobb som inte är jättekomplicerade, säger Jakob Barrling Hermansson som gör sin prao-period på Coop-butiken i Ekeby.
Han har fått hjälpa till med att plocka upp varor och att sortera i hyllorna så det ser prydligt ut.
– I går var jag lite trött i armarna mot slutet av dagen. Men annars är det inte jättejobbigt, säger han.
Att Arbetsmiljöverket nu tydligare betonat att skolan, det vill säga i praktiken rektorn, är ansvarig för elevernas arbetsmiljö även under praoperioden har skapat viss osäkerhet runt praotiden. Vissa kommuner har helt slutat med prao för eleverna, eftersom man sett att det varit för svårt att leva upp till Arbetsmiljöverkets krav.
Guillermo Garroz är inte bara studie- och yrkesvägledare på Gluntens Montessoriskola, han är även skyddsombud. När han hörde om kraven på riskbedömning kontaktade han Arbetsmiljöverket för att hröa hur noggrann den behöver vara.
– Nu får eleverna också en arbetsuppgift om arbetsmiljön under sin prao-period, säger han.
Eleverna på Tunabergsskolan i Uppsala fick först veta att årets prao var inställd på grund av arbetsmiljökraven.
– Så som vi har tolkat det så kan vi inte säkerställa arbetsplatserna enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Men vi ska skriva och fråga kommunjuristerna om vad som gäller, säger Lena Engebrand Nikou, rektor på Tunabergsskolan.
Efter att frågan utretts kom man f ram till att det trots allt var möjligt att uppfylla kraven med det frågeformulär till prao-platserna som kommunen tagit fram. Och eleverna fick ett nytt besked att praon blir av i alla fall.
Prao var förr en obligatorisk del av skolans uppgift att ge eleverna kännedom om arbetsmarknaden. Det uttalade syftet var att eleverna skulle få inblick i olika sektorer. Det här var kanske den enda chansen att få en verklig bild av hur det fungerar på arbetsplatser med arbetsuppgifter och medarbetare som man själv sällan kommer att stöta på i sitt eget arbetsliv.
Men när måldokumenten blev mindre detaljerade har det också blivit upp till de enskilda skolorna att välja hur kontakten med arbetslivet ska se ut. Och det kan ske med studiebesök eller andra aktiviteter om det inte är en renodlad praktikperiod.
Och även om ambitionen är att man ska välja något annat än föräldrars och släktingars arbetsplatser blir eleverna mer beroende av nätverken när de själva förväntas hitta sin praoplats.
Det finns också skolor som skulle vilja ha tillbaka den centralt organiserade prao-verksamheten.
– Jag skulle gärna vilja se en samordning någonstans. Om det är kommunen eller näringslivet som står för den lägger jag inte så stor vikt vid. Det handlar om de kommande generationerna som ska göra jobbet i framtiden. Och det borde ligga i allas intresse att de får en bra introduktion till arbetslivet, säger Jonas Branth, kurator och ansvarig för prao på Valsätraskolan.
Lars Romanus, chef för den kommunala grundskolan, säger att han förstår att många vill ha en centralt organiserad praktik. Men då skulle man också behöva lägga resurser på administrationen.
– Om vi anordnar något centralt måste vi organisera för det. Men vi undviker att ta resurser från skolorna i så stor utsträckning som möjligt. Och vi skulle ändå inte kunna få fram platser så att alla skolor och alla elever kan erbjudas praktikplats, säger Lars Romanus.