Erik Öberg är forskare och assisterande professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Hur styrs människors konsumtionsmönster av tuffare ekonomiska tider? En ekonomisk modell för att förutsäga sparbeslut och konsumtion kan ge svar på hur det brukar se ut.
Erik Öberg, nationalekonom knuten till Uppsala universitet har tillsammans med forskaren Karl Harmenberg utvecklat en teoretisk modell som mäter konsumtionsmönster.
Sammanfattningsvis visar modellen att större inköp som bilköp går ner i början av en svårare ekonomisk period. Men nedgången av förbrukningsvaror som mat och hygienartiklar sker mer gradvis.
De två forskarna har studerat förbrukningsvaror som tvål och toalettpapper och jämfört med kapitalvaror som bil - och husköp.
De stora inköpen minskar redan när hushållen blir oroliga över vad som kan hända. Inköpen av förbrukningsvaror minskar när en ekonomisk kris är ett faktum.
– Så fort hushållen upplever en risk för att de kan bli av med sina arbeten, ser vi de här mönsterna, säger Erik Öberg.
Konsumtionen påverkas alltså både av den förväntade ekonomin och den faktiska.
– Och du skulle lura alla att det är goda tider, leder det till att fler personer konsumerar. Det i sin tur leder till att man konsumerar och stimulerar ekonomin, som i sin tur kanske skapar bättre samhällsekonomi, säger Erik Öberg, och fortsätter:
– Förväntar man sig goda tider skapas goda tider, kan man säga, och tvärtom.
Erik Öberg säger att de främst tittat på arbetslöshet och att det inte går att jämföra exakt med inflationen som nu råder.
– Men det är klart att all minskad inkomst påverkar våra konsumtionsmönster. Vårens effekter har prövat många hushåll, men vi har ännu inte kunnat se någon försämrad arbetsmarknad.
Erik Öberg och Karl Harmenberg har tillsammans skapat en modell för att förstå konsumtionsmönster vid ekonomiskt tuffare situationer. De har tillsammans arbetat med projektet sedan 2015.
Studien och modellen publicerades 2021 i den vetenskapliga tidskriften Journal of Monetary Economics.
När det gäller semestrar eller resor, räknas det mer som en lyxvara, en klumpsumma som man förbrukar direkt.
– Det är nog enklare att dra ner på lyxkonsumtionen och nog det första man drar in på när det blir svårare ekonomiskt, säger Erik Öberg.
I framtiden tänker Erik Öberg att forskningen kan användas till att förutse effekter och scenarier av olika samhällshändelser.
– Den är ett bra laboratorium för att exempelvis se hur ojämlikheter i samhället påverkar konsumtionsmönster. Även för att undersöka hur olika politiska åtgärder, som till exempel höjd a-kassa, skulle kunna påverka konsumtionen.