Det har nu gått drygt ett år sedan Erik och Allison träffade sin mamma Ruth Acosta och sina tre halvsyskon.
– När de ser telefonen säger de "mamma". Vi facetajmar varje dag, så de tror nog att hon bor i den, säger tvillingarnas pappa Johan Broström.
UNT har tidigare berättat om familjen. Den 10 december 2019 – tre dagar innan tvillingarnas ettårsdag – utvisades Ruth och hennes tre barn äldsta barn till Peru, varifrån de flydde på grund av Ruths våldsamme exman. Avslaget på deras asylansökan motiverades med att det var de peruanska myndigheterna som skulle skydda dem. Eftersom Ruth träffat Johan och fått barn med honom fanns en ny grund för uppehållstillstånd – men ansökan måste göras på plats i hemlandet.
Ren formalia, enligt myndigheterna, och Migrationsverket lovade förtur för att göra separationen så kort som möjligt.
Men inget blev som tänkt. På grund av pandemin kunde Ruth inte lämna in en ansökan förrän i juli. Och nu har Migrationsverkets beslut kommit: de får inte uppehållstillstånd i Sverige.
– Jag bröt ihop. Hur kan det här ha gått igenom? Om inte en mamma och hennes tvååriga barn anses ha tillräckligt stark anknytning – vem har då anknytning? säger Johan.
När vi träffar Johan är Ruth med på facetime. Hon kan knappt tro på beslutet.
– Jag är ju deras mamma. Det är jättejobbigt att tänka på att jag inte har varit med när de tagit sina första steg, sagt sina första ord. Allt som jag missar, säger hon.
UNT har tagit del av Migrationsverkets beslut, där det framgår att den främsta anledningen till avslaget är att Johan inte uppfyller försörjningskraven. Han har jobb och bostad, men anses tjäna för lite och bo för trångt för en fembarnsfamilj. Han suckar uppgivet.
– Ruth är undersköterska, så hade hon inte utvisats hade hon troligen haft jobb i dag och då hade vi kunnat köpa något större.
I beslutet utreder Migrationsverket om Ruth kan beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund enligt paragraferna i utlänningslagen. Det anses inte finnas.
För det första konstaterar Migrationsverket att det främst är barn som är flyktingar som kan ta hit sina föräldrar. Eftersom Erik och Allison har svenskt medborgarskap omfattas de inte.
För det andra hade Ruth enligt utlänningslagen haft större chans till uppehållstillstånd om hon endast avsett att ha umgänge med barnen. Att hon vill ingå i en kärnfamilj och bo med sina barn gör det svårare.
– Hur kan hon straffas för det? Det är obegripligt. Migrationsverket skriver att beslutet är förenligt med barnkonventionen, men motiverar inte hur. I barnkonventionen står att barn har rätt att leva med bägge sina föräldrar, säger Johan.
För det tredje tycker Migrationsverket inte att det finns "ett särskilt beroendeförhållande" mellan Ruth och tvillingarna. Enligt utlänningslagen ska Ruth och barnen i så fall ha varit bosatta ihop i hemlandet – i detta fall Peru, vilket de ju inte har. Migrationsverket påpekar också att Ruth och barnen inte bott ihop på ett år: "Enligt nuvarande praxis föreligger därmed inte något generellt beroendeförhållande."
– Men den enda anledningen till att Ruth är i Peru är ju för att hon följt Migrationsverkets regler, säger Johan.
Det prövas också om fallet kan anses särskilt ömmande. Att Ruth lever i ett annat land än sin partner och sina barn "finner Migrationsverket till viss del vara ömmande" – men inte tillräckligt. Barnen anses få sina grundläggande behov tillfredsställda genom att bo med sin ena förälder.
Till sist konstaterar Migrationsverket att "statens intresse för en reglerad invandring väger över barnens behov av att leva tillsammans med båda sina föräldrar".
Ruth Acosta har via sitt ombud Marta Muñoz överklagat beslutet.
– Det är ett omänskligt beslut. Men jag har sedan i somras befarat ett avslag eftersom Migrationsverket i juni började tolka försörjningskravet hårdare. Fram tills dess prövades inte försörjning när en kärnfamilj skulle återförenas om en i familjen var undantagen från försörjningskravet, säger Marta Muñoz.
I överklagandet pekar hon på de orimliga konsekvenserna av Migrationsverkets nya sätt att tolka försörjningskravet. Hon understryker att beslutet står i strid med både barn- och europakonventionen och att Migrationsverket behöver ta större hänsyn till Erik och Allisons mående.
Beslutet att Ruth och de äldsta barnen skulle utvisas togs innan Erik och Allison fanns. Migrationsverket erkände sedan att man inte prövat hur tvillingarna skulle påverkas av utvisningen. Trots intyg från barnläkare att separation kan innebära trauma för små barn verkställdes den. Migrationsverket menade att hela familjen kunde bo i Peru.
– Det är orimligt. Jag har jobb och släkt här och Peru är ett otryggt land. Där bor ju dessutom de äldre barnens våldsamma pappa som de vill komma bort från, säger Johan.
Att vara ensamstående tvillingpappa är tufft, konstaterar han.
– Det är jättehärligt med tvillingar, men jag får aldrig vila. Nu har de precis lärt sig att inte bara dra fram en stol till diskbänken, utan också ställa sig på diskbänken och sedan öppna skåpsluckorna. De är två och jag är en.
När beskedet från Migrationsverket kom försvann allt hopp som hjälpt honom att hålla igång.
– Det är som en mardröm. Jag har helt förlorat tron på myndigheter och har en dålig känsla kring allt det här. Jag tvivlar på att beslutet kommer att ändras.