Två typer av mål i ny översiktsplan
En stad av Uppsalas karaktär, som växer ständigt, kan inte hanteras om man inte ibland försöker lyfta upp alla viktiga frågor på en och samma gång. Det säger kommunens planeringsdirektör då han ska förklara varför det behövs en översiktsplan.
—Det vi nu försöker göra är att se på alla dessa frågor samtidigt, säger Carl-Johan Engström.
—Ju mer genomarbetad planen blir, och ju fler det är som accepterar den, desto större kraft får den att vara det instrument som håller ihop helheten.
Så här man inte gjort på riktigt länge, inte sedan slutet av 1960-talet då Uppsala fick en så kallad generalplan.
Två typer av mål
- Den planen fick ett mycket stort inflytande över var bebyggelsen tillkom under 70- och 80-talet och vilka trafikstråk som genomfördes, konstaterar Engström.
Vilka är de viktigaste utgångspunkterna nu då?
—Vi har faktiskt två typer av mål. Det är ena att skapa konkreta utrymmen för nya bostäder och företag, den ökande trafiken och att göra grönområden bättre tillgängliga från parksnåla delar av staden.
—Den andra typen av mål är knutna till kommunens övergripande ambitioner för utveckling av miljön, näringslivet och den sociala utvecklingen.
—Vi försöker blanda bebyggelsen på ett annat sätt än vi har gjort historiskt. Vi vill skapa mer av genuin stad, och mindre av platser för bostäder och industrier. Och genom att komplettera bebyggelsen kan vi minska behovet av transporter.
—Många forskningsresultat visar att om man bygger städer som är mer fullgångna så får vi en mindre resursåtgång och ett ökat miljötänkande.
Ska fortsätta växa
Intresset för att bo i stad i stället för i förort har ökat, hävdar Carl-Johan Engström.
—Vi har fått en ungdomsgeneration som faktiskt är född i städer, påpekar han.
Ambitionen är alltså att staden ska fortsätta växa inom sina nuvarande gränser.
Är det ett tänkande som kan gälla hur länge som helst?
-En stad som ökar med 30 000 invånare till 160 000 personer år 2020 uppfattar jag som ganska rimligt stor, svarar Engström. Den kommer naturligtvis inte att sluta växa där, men det finns inget mål att Uppsala ska bli ett nytt Göteborg
Hur blir det då på längre sikt?
Mycket talat för att området mellan Uppsala och Stockholm blir ett bebyggelsestråk. Att bygga upp kärnor kring järnvägen blir väldigt viktigt.
—Om Uppsala i framtiden inte ska ha samma utvecklingstakt som nu kan man mycket väl tänka sig att bygga ut stationsorter, både söder och norr om Uppsala, fortsätter planeringschefen.
Betydelsefull koppling
Och han tror att en ny järnväg mellan Uppsala och Enköping kan få stor betydelse i en framtida infrastruktur där det är viktigt med förbindelser norr om Mälaren.
—Det har visat sig näst intill omöjligt att skapa fler kopplingar via Järfälla. En koppling mellan västra Mälardalen och Arlanda förbi Uppsala kan bli betydelsefull.
—Vi räknar med att en ny järnväg ska kunna tas in som ett långsiktigt mål i regeringens framtida investeringar, säger Carl-Johan Engström.
En fråga som måste besvaras så småningom är hur biltrafiken i Uppsala ska ledas mellan nordvästra Uppsala och det expanderade campusområdena Rosendal, Ulleråker, Ultuna, och vidare åt sydost.
"Ett antal knepiga år"
I översiktsplanen reserveras mark som gör det möjligt att senare genomföra det kontroversiella förslaget om en västerled i en tunnel under Stadsskogen.
—Vi måste nu lyfta fram de frågor som berör staden långsiktigt, säger Carl-Johan Engström. Vi har inte sagt att det måste bli en västerled. Men en länk är viktig, inte bara för de här områdena utan för försörjningen i innerstaden.
Och där har trafikplanerarna en rad problem som pockar på snara lösningar. Kraven finns bl a hos busstrafiken som behöver egna fredade stråk.
—Uppsala står inför ett antal knepiga år, konstaterar Carl-Johan Engström.
Provisoriska trafiklösningar
Den förestående ombyggnaden av järnvägsstationen väntas nämligen att leda till kraftiga ingrepp och tung byggtrafik. Frågan är också hur man ska göra trafikomläggningar innan kringfarter som nya E 4 och den därefter ombyggda Tycho Hedéns väg hunnit bli färdiga.
Det är svårt att samtidigt åstadkomma en annan prioritering för kollektivtrafiken.
Det kan bli fråga om provisoriska trafiklösningar, blir slutsatsen hos planeringschefen. Och denne tror att uppsalaborna kan stå ut med sådana.
—Vi är vana att acceptera ett provisorium, om vi ser att det kommer ut något bra på den andra sidan, tillägger Engström.
Så jobbar vi med nyheter