Två fågelvirus drabbade Sverige

Det visar en genetisk kartläggning av viruset som en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala gjort.
- Vårt fynd ställer frågan på sin spets hur H5N1 egentligen sprids över världen. I Sverige måste det ha tagit sig in via i vart fall två olika vägar, säger doktoranden Siamak Zohari, forskare vid Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU.

I den nu gjorda analysen av prover från 23 fåglar från det svenska utbrottet 2006 har forskarna kartlagt samtliga cirka 900 byggstenar, nukleotider, i ett av virusets arvsanlag, den så kallade NS1-genen.
Hos alla smittade svenska fåglar var detta arvsanlag till sin uppbyggnad mycket likt NS1-genen hos en stam av H5N1-viruset som i maj 2005 orsakade massdöd bland vilda sjöfåglar i Quinhaisjön i nordvästra Kina. Det kinesiska utbrottet anses vara själva startpunkten för H5N1-virusets fortsatta spridning österut i Asien och till Afrika och Europa.
- Under denna spridning har dock ytterligare mutationer inträffat i virusets NS1-gen, som gör att vi kan indela H5N1 i ytterligare flera undergrupper. Två av dessa undergrupper bidrog till det svenska utbrottet för snart två år sedan, säger Siamak Zohari.

Den ena, som infekterade de allra flesta av de svenska fåglarna, liknar en variant av H5N1 som också påträffats vid utbrott i bland annat Ryssland, Kroatien, Tyskland och Danmark. Den andra, som påträffades hos en gråtrut och en vigg utanför Fårö, liknar virus som påträffats framför allt hos smittade fåglar i Sydeuropa, Mellanöstern och Afrika och som utanför Sydostasien orsakat de flesta fall av fågelinfluensa hos människor.
- Detta talar för att H5N1 under utbrottet vårvintern 2006 tog sig in i Sverige både österifrån och söderifrån, säger Siamak Zohari.

NS1-genen styr produktionen av ett protein som har betydelse för influensavirus förmåga att undkomma kroppens immunförsvar. Små skillnader i NS1-proteinets uppbyggnad kan ha stor betydelse för virusets sjukdomsframkallande förmåga.
- Dessbättre hade inget av de båda varianter av H5N1 som cirkulerade i Sverige en förändring i NS1-genen som i tidigare försök på gris kunnat kopplas till extra hög smittsamhet, säger Siamak Zohari.

Vad kan man lära sig för framtiden av att det var två varianter av som orsakade det svenska H5N1-utbrottet?
- Att H5N1 ständigt förändras. Förändringarna kan leda till att viruset börjar anpassa sig till andra värdar, till exempel människan. NS1-genen spelar en viktig roll i detta sammanhang, säger Siamak Zohari.

Två fågelvirus drabbade Sverige

Det var två varianter av det fruktade fågelinfluensaviruset H5N1 som tog sig in i Sverige och infekterade ett stort antal vilda fåglar längs Östersjökusten under vintern och våren 2006.