Två av tre examina tas av kvinnor
Rekordmånga tog examen på landets universitet och högskolor under läsåret 2004/05. Och det är framför allt kvinnorna som drar upp statistiken. Över 65 procent av dessa examina togs nämligen av kvinnor.
Sedan finns det också en allmän trend som säger att andelen kvinnor ökar på alla utbildningar - där de inte redan har nått taket och svarar för nästan 100 procent av studenterna. Dit hör framför allt en rad vårdexamina med barnmorska (99 procent kvinnor) i topp före tandhygienist och receptarie (båda 97 procent kvinnor). Däremot är det fortfarande långt kvar innan det blir någorlunda jämn könsfördelning i examenslistorna från ingenjörsutbildningarna.
Att antalet nyexaminerade på högskolan ökade med 7 procent till 41 737 personer på ett år tycker Högskoleverket är ganska naturligt, eftersom högskolan byggdes ut så kraftigt på 1990-talet. Samma sak gäller det totala antalet examina. Den siffran ökade med 8 procent till 57 100. Det innebär att över 15 000 akademiker tog ytterligare en examen.
Eftersom man brukar räkna med att en årskull omfattar drygt 100 000 personer skulle 41 737 examina innebära att 40 procent av årskullen har en avslutad akademisk utbildning. Det är en stor förändring jämfört med de 40-talister som nu går i pension. Där har bara cirka 20 procent en högre utbildning.
Ytterligare en märkbar förändring under de senaste åren är att allt fler examinerade har en lång, minst treårig, högskoleutbildning. Det betyder enligt Högskoleverket att de som tar examen inte bara blir fler utan att innehållet i deras examina också blir mer kvalificerat. Detta är särskilt tydligt inom humanistiskt, samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt inriktade utbildningar som normalt avslutas med kandidat- eller magisterexamen.
Så jobbar vi med nyheter